14 december 2005

SPAM - 9 amerikanska

Har fått kommentarer från min manager på de första 9 översatta sidorna.

De tycker att det "rocks hard", att det ser mycket lovande ut. Underbart! Sen har de lite detalj-synpynkter på språket. Men det var beräknat.

Nu hoppas jag få klar merparten av översättningen innan Xmas (knappt två veckor).

"Rocks hard"... Hmm...

09 december 2005

SPAM 3

Efter ännu en genomskrivning är nu SPAM version 3 klar!

Betrodda bekanta har fått manuset för att läsa och kommentera, men jag tror att det börjar komma så nära det går innan officiella producenter eller andra beslutsfattare får det i handen.

Producent John Jacobsen, som initierade det hela genom sin kontakt i H-wood, ringde först och var mycket positiv. Skönt! Han ska dock läsa om det mer noggrant med rödpenna i handen, och då kommer det förmodligen lite grejer.

Jag känner mig så pass nöjd med resultatet att jag har låtit min översättare börja jobba. Hon har redan fått klart nio sidor som jag skickat till min manager i USA. Ska bli otroligt spännande att höra deras kommentarer.

Det börjar osa hett...

14 november 2005

4eyes 4ever

Shit, man börjar bli gammal. Var och köpte mitt första par GLASÖGON idag.

Min fru skulle pröva ut ett par. Fast i det förgångna som man är hävdade jag att jag läser perfekt, och inte alls behöver brillor. Men jag testade ett par på kul. Och där står man snopen med ett par +1.0 på näsan och läser bättre än någonsin.

Så denna text är de facto den första någonsin skriven där jag ser tangenbord och skärm genom glas.

Ännu är det dock bara när jag sitter vid skrivbordet som jag behöver dom. Som tur är! Tänk om jag - hemska tanke - skulle behöva visa mig bland folk :)

13 november 2005

SPAM test-översatt

WOO-HAA!

Fick de första 9 översatta sidorna av SPAM.

Allt blev så rätt när de engelska orden flödade på papperet, genom ögonen och in i hjärnan. Plötsligt kändes det som ett riktigt manus på det där språket som alla ens favoritfilmer är gjorda på!

Det är min skapelse med samma text och samma innehåll, men upphöjt till 2. Nu förstår jag hur Victor Frankenstein kände det när han skrek IT'S ALIVE!

I'm a very happy man today, SPAM will kick ass!

10 november 2005

SPAM 2

Fick iväg min nya version av SPAM till valda läsare igår kväll.

Har även knutit upp en översättare av manuset till engelska.

Nu hoppas jag bara att det är en lättare putsning innan det kan översättas och gå iväg till den stora filmmetropolen i väst.

Lika bra att känna sig nöjd och tillfreds medan man kan. Ingenting är ju nånsin klart innan det är klart när det kommer till filmbusiness.

25 oktober 2005

filmtips: Assassin(s)

En av mina alternativa favoritregissörer heter Mattieu Kassovitz.
Jepp, han med mästerverket LA HAINE-- MEDAN VI FALLER på svenska.
Och jepp, han med GOTHICA och Halle Berry.

Om man bortser från GOTHICA (som dock har sina sköna moments) så har han i princip bara bra filmer på sin meritlista. Här tar jag upp en av dem, sorgligt förbisedd.
Titeln är ASSASSIN(S).
Handlar om en ung vilsen man (Kassovitz) i en parisförort som av en slump korsar väg med en äldre hitman (Michel Serrault) och får i våldet en kanal för all sin frustration.

Precis som LA HAINE är ASSASSIN(S) är uppgörelse med det franska samhället. Men framför allt en kommentar till allt våld som sköljer över och påverkar oss, medvetet eller undermedvetet.
Den är kolsvart och skoningslös.

Kassovitz har här, precis som i LA HAINE och även senare filmer, en visuell känsla och uppfinningsrikedom som gör filmen till rena högtidsstunden för alla oss som gärna snöar in på alla de upptåg man kan göra med bild och ljud och överhuvudtaget filmens form.
Många scener stannar kvar i medvetandet.

Jag har filmen på VHS i SECAM-format som mina föräldrar köpte i Paris för sju år sedan. Väntar otåligt på att få hem den på DVD. Filmen är en liten pärla som jag önskar att alla hade sett. Då skulle det inte vara några problem med att hitta engagerande samtalsämne nästa gång.

19 oktober 2005

Frank Miller, komikern (?)

Filmälskarna på SF har gjort det igen!

När Sin City nu kommit ut på video och dvd i Sverige är det kul att läsa baksidestexten som de hasplat ihop från det amerikanska originalmaterialet. Här kommer den sekvens ur texten som jag funderar på:

"Från regissören ROBERT RODRIGUEZ (Spy Kids, Once upon a time in Mexico) och komediboksförfattaren FRANK MILLER kommer Sin City. Vi ser bl.a. QUENTIN TARANTINO som gästregissör"...

Ursäkta? "Komediboksförfattaren Frank Miller"?...

Okej att de inte har koll på serien Sin City och dess upphovsmans distinkta stil (som i och för sig innehåller en stor skopa svart humor).

Okej att de inte har koll på hur man försvenskar engelskans "Comic book writer".

Men kunde de inte ha läst på lite grann kring den relativt framgångsrika filmen som de ska promota. Någonstans i materialet de fått färdigpacketerat och placerat på sitt skrivbord är jag säker på att det framgår vad Miller är för en kille.

Men hey, det kräver ju att man engagerar sig en smula i det där tidsödande tråkgörat som kallas populärkultur. Och det är nog för mycket begärt...

Röda ryggar - det är vad de ska ha. Och kanske röda bakdelar också...

Derailed på spåret















Trailer till Michael Håfströms DERAILED finns att beskåda på http://www.apple.com/trailers/weinstein/derailed/trailer/

Clive Owen är stabil.
Jennifer Aniston är snygg.
Vincent Cassel är cool.

Filmen ser fin och proper ut och gjord by the book. Business-smart thriller med fokus på den kvinnliga publiken (som ju är de som bestämmer titel när par går på bio). Kommer säkert att vandra sina modiga mil i slitstarka skor.

Dock känns det som om rullen just därför inte berör. Utan att ha sett mer än trailern (som ändå ska destillera fram det bästa ur en film och även lägga till grejer som eventuellt saknas) så verkar den så förutsägbar och strömlinjeformad att den totalt försvinner på grund av saknad av personligt uttryck.

Men vi håller tummarna för Håfström. Han kanske kan bli vår generations Lasse Hallström...

18 oktober 2005

Spring project

Ska sitta ner med goda filmvännerna Micke Engström och Thomas Rydell för att spåna fram nästa stora svenska independent-händelse!

Drömmar ska levas, inte ältas!

Vi vill alla göra långfilm. Sålunda går vi samman och drar i alla gemensamma trådar vi har. Tanken är att vi ska hitta fram till en lättproducerad och säljbar idé som kan bli en slagkraftig och underhållande rulle att vara stolta över och tjäna pengar på.

Detta kommer att följas upp på denna plats, so stay tuned!

17 oktober 2005

SPAM runda 2

Har börjat rewrita SPAM.
En ny outline ligger som grund, baserad på kommentarer från ett par olika håll.

Shit, det blir seriöst bättre så här med den första versionen i backspegeln. Mer sammanhållet, tydligare fokus. Och också läskigare när jag fått en bättre struktur på de övernaturliga elementen.
Och även den parallella "normala" gåtan känns mycket starkare med vissa små justeringar.

Långfilmsmanus är kul! Att man inte kom på det för 10 år sedan...

The Machinist




















Såg The Machinist häromkvällen.
I chock, ska jag säga.

Sällan har jag varit så överväldigad av en rollprestation som den Christian Bale levererar.

Givetvis grundas det på att karln gått ner i vikt till rena benrangel-viktklassen.
Men jag trodde att han skulle gå omkring och bara vara deppig och låg och ha ett enda ansiktuttryck.

Ack så fel jag hade!










Han spelar upp hela registret av känslor och uttryck med minimala medel. Ansiktstics. Blickar. Tonlägen. Små justeringar i sin kroppsställning. Jag är djupt, djupt imponerad!

Synd att filmen sedan inte riktigt levererar. Den är mörk och suggestiv och visuell på det sätt jag älskar. Men idén är lite förutsägbar och alla röda trådar knyts inte ihop riktigt på slutet.

Men det gör inget, för Bale är så fantastisk att filmen står över det mesta just nu.
Och så är jag så in i bänken avundsjuk på att de kom på att använda små postit-lappar som genomgående pusselbitar i gåtan Bale måste lösa. *spontan applåd*

Se se se!!!

16 oktober 2005

sleepwalker dvd i världen

Har sökt efter utgåvor av SLEEPWALKER som kommit ut runt om i världen. Och funnit några intressanta utgåvor. Här presenterar jag ett urval.

Spansk DVD
"Sonambulo" - kul med en nytt namn. Men kanske lite för psycho med den nedscribblade titeln.


Japansk DVD
Alltid coolt med japanska tecken (även om man inte fattar jackshit). Udda med den röda färgen. Hilarious med Tuva Novotny dubbad till japanska!



Fransk DVD
Denna utgåva är jag extremt stolt över: 10 deleted scenes, alternativt slut, kommentarer, kortfilmen PICKPOCKET. Så nära en "ultimate edition" man kan komma. Det ska vara ett filmälskande folk som fransmännen för att göra en sån här grej. De drar gärna på om man vunnit något filmpris, vilket ju Sleepis gjorde i den franska thrillerfestivalen i Cognac 2001.
Och, yes, den är dubbad till franska - klassiskt!

Portugisisk DVD
"Sleepwalker", med undertiteln "sono de morte". Coolt! Annars är den snarlik den svenska utgåvan. Men ska enligt fakta ha engelsk dubbning. Men det måste jag kolla när jag får hem den i brevlådan - kan det vara några glada portugiser som dubbat till engelska? För den har inte dubbats till engelska av engelsmän vad jag vet.

Estländsk VHS
"Kuutobine"... Verkar bara ha kommit ut på VHS. Men estland är väl inte känt för sina tekniska landvinningar :)
Jag bara älskar att polisen ligger och siktar ovanpå ett gigantiskt kameraobjektiv! Vem i videobutiken tror de ska tända på en sån knasig collagebild?! Man undrar om inte Charles Aperia varit med på ett hörn med sin kreativa videoomslagsestetik.


Jakten går vidare.
Just nu försöker jag spåra den finska, den polska och den tyska utgåvan. Men högst upp på önskelistan står den indiska utgåvan. Bara inte bollywood-människorna slängt in några sång- och dansnummer. Men det skulle i och för sig kanske pigga upp rullen :)

14 oktober 2005

Pinters pris

Min namne, Oscarsnominerade författaren Harold, fick nobelpriset!

Hipp hipp hurra för Pinter!

06 oktober 2005

bygga nytt

Ska försöka snickra ihop en idé som håller för en lågbudgetlångfilm för produktion inom snar framtid.

Men det är inte lätt. Som de flesta har jag en "byrålåda" full av spännande uppslag och ämnen, roliga infall, coola scener, brottstycken av koncept och intressanta karaktärer och mänskliga öden.

Men när jag ska försöka bygga ut dem så upptäcker jag att de inte står sig på en längre sträcka.

Man kan slå ihop flera ämnen, kombinera karaktärer med teman, baka samman detaljer från tre koncept till ett nytt. Men de flesta av dem passar inte ihop. Eller så hamnar man i en återvändsgränd när man ska fördjupa sig.

Nej. Jag försöker en annan infallsvinkel.

Tänka på en film som jag gillar skarpt och göra något liknande. Problemet äratt jag inte gillar så många filmer vars budget varit i närheten av där jag ska försöka hamna.

En viss typ av film, då.
Skräck.
Thriller.
Noir.

Eller en viss stämning.
Mörk och suggestivt.
Våldsamt och med svart humor.

CGI?
Det har jag ju vänner som kan göra bra och billigt.

Hmmm...

JA! En skapande man som sitter och våndas. Skrivkramp och beslutsångest!

Nja... det har gjorts förut. Och inte är det kul heller...

Jag får försöka samla mina tankar vidare...

09 september 2005

IZZAT


Åker till Oslo för att klippa ett par tv-spotar för en norsk långfilm, IZZAT ("ära"), producerad av John Jacobsen.

En cool och ruggigt våldsam rulle om Oslos pakistanska ungdomsmaffia, regisserad av en go' norsk-pakistanier med massor av reklam och videos på listan.

Var över och klippte om några actionscener i filmen i våras (bl.a. en busskrasch, en "uppläxning" i skogen, en uppgörelse på en klubb och lite annat smått och gott).

Ska samtidigt strukturera upp nästa version av SPAM med John.

En intensiv filmhelg med andra ord - just the way I like it.

05 september 2005

comments

Fick kommentarer från Johan B igår kväll på SPAM.
En hel del saker, några rätt drastiska omskrivningar.

Frustrerande, men samtidigt jäkligt kul att få en riktning utpekad åt sig. Jag vill göra detta rätt, och nu är det bara att kavla upp ärmarna.
Först någon veckas funderande, lägga saker tillrätta i huvudet och anteckningsblocket. Sedan på med datorn.

Här ska skrivas manus för Hollywood!

31 augusti 2005

Spam away

Pust.

Nu gick äntligen den putsade versionen av SPAM iväg till mina vänner och kontakter som kritiskt ska läsa och kommentera.

Bara att luta sig tillbaka och vänta på feedback...

29 augusti 2005

3 dagar senare

Jaha. Det behövdes bara tre dagar, så var jag igenom akt 3.

Landade på 119 sidor. Håller nu på med en liten putsning. Ska sedan printa ut och läsa på papper. Allt blir liksom tydligare då.

Sen får vi se hur lång tid det tar innan manus är packat och klart till staterna.

Fan va gött hur som helst!

26 augusti 2005

firar 100

Passerade 100 sidor på SPAM idag.

En skön känsla. Nu är det "bara" sista akten kvar + en massiv putsning.

24 augusti 2005

Ny idé

Shit, jag fick en ny långfilmsidé igår! En skitbra idé.

Den ska jag flasha vidare på, se var den tar vägen.

22 augusti 2005

När hjärnan inte vill sova

Ibland blir man liggande vaken på natten. När hjärnan inte vill sova.

Man har nånting som ska tas hand om.
Ingenting märkvärdigt, sånt man kan ta hand om nästa dag.

Men hjärnan vill annorlunda.
Den börjar vrida och vända på saken. Aktivt arbeta på den. Verkligen aktivt.
Så där så att resten av kroppen inte får ro.

Vad ska man göra? Vänta ut den brukar vara en bra lösning.
Gå upp och ta en nattmacka. Porrsurfa. Skriva nåt utfyllnadsinlägg på sin blogg.

Jag fick ett telefonsamtal idag, söndag.
Min kontakt som har "sålt in" min idé SPAM till en producentvän i Hollywood hade goda nyheter. Producentvännen ser stor potential i idén. Att där finns stor möjlighet att skapa en riktigt creepy läbbig skräckis för en modest summa dollars.
Business interest.

Och det är det som min hjärna nu inte kan släppa.
Är SPAM bra nog? Är jag bra nog? Har jag mjölkat allt som går ur idén? Eller kan man vrida på den ett varv till och hitta en ännu läskigare ingång? Håller karaktärerna?
"Javisst ja, så skulle man kunna ändra ett replikskifte i den där scenen"...
Men kan jag hålla den deadline som jag föresatt mig, eller fastnar jag i allt för mycket petande?

Det blir nog ett par timmars vakande innan min gråslemmiga vän innanför pannbenet går till sängs.

16 augusti 2005

business i Hollywood, pt1

En tajt arbetskontakt med insyn i den amerikanska filmbusinessen ringde häromdagen. Han hade varit i USA och ätit middag med en producentvän på ett litet amerikanskt filmbolag med koppling till ett stort amerikanskt filmbolag.

Det lilla amerikanska bolaget ligger i startgroparna för att producera fyra stycken lågbudget-skräckfilmer som ska distribueras av det stora bolaget. Nu hade min arbetskontakt presenterat min idé SPAM för producentvännen, som tyckte det lät intressant och ville läsa ett synopsis.

Så i detta nu ligger ett synopsis på SPAM i producentens mailbox.

Jag håller tummarna att han gillar uppslaget. Så att det KNAKAR!
Jag vill göra business i Hollywood NU!

11 augusti 2005

Gilliams bitch

Om jag satt i ett fängelse för filmregissörer, så skulle jag kunna tänka mig att vara Terry Gilliams bitch!

Time bandits. Brazil. Fisher king. 12 monkeys.

Bröderna Grimm och Tideland snart.

Han är helt enkelt en karl med en unik vision.

10 augusti 2005

familjemedlem, en ny

Hurra, hurra, hurra, hurra.

Min ett år yngre bror, Odde, fick idag en liten dotter. Eller - en liten dotter till.

Sammanlagt är nu vår familjs nästa generationsrepresentanter fem till antalet. Det är kul när släkten utökas!

09 augusti 2005

Syd Field - en bra kille

Köpte in mig på en bok av amerikanske manusgurun Syd Field häromdagen: THE SCREENWRITERS PROBLEM SOLVER
Jodå, det är en äkta problemlösare. Men också en manusbok med mycket basic för den kille eller tjej som vill förkovra sig i det ädla görmål som manusskrivandet är.

Några användbara uttryck som jag omedelbart anammade i mitt skrivande av långfilmsmanuset SPAM (det var inte nödvändigtvis första gången jag hörde termerna, men första gången jag kunde applicera dem på ett konkret manus) samt en kort förklaring:

The circle of being - att låta en karaktär ha varit med om något omvälvande i ett tidigt skede av livet (typ mellan 9-16 årsåldern) som spelar stor roll för det skeende som han/hon står inför i manuset.

The first and second "Pinch" - ligger placerade i paradigmkurvan, mitt akt 2s första resp andra del. Ska till skillnad från plot pointsen förstärka historiens tema.

Action is character vs the Passiv activ - man skapar djup åt en karaktär genom att låta honom/henne ta sig för saker. Det räcker inte med att låta honom/henne passivt se på för att sedan svara, utan karaktären ska aktivt valt att göra just denna sak.

The inciting incident - används i t.ex. thrillers. Börja historien med en viktig händelse som sedanrullas upp och förklaras.

Theory of illumination -
varje sidokaraktär ska kasta ljus över huvudkaraktären. Tillsammans kastar alla sidokaraktärer så mycket ljus på huvudkaraktären att han/hon blir intressant.

Enter late and get out early - Undvik att låta en scen bli tråkig: börja efter att scenen satt igång och avsluta innan den är färdig.


Finns många fler bra grejer där. Förmodligen kommer de att hamna i INDEPENDENT.NUs filmskola förr eller senare. Detta är helt klart månadens köptips!

19 juli 2005

K+D=sant

Att det ska vara så svårt!

Eller: att man ska göra det så svårt för sig!

Nu har jag fastnat i manuspetandet igen. Eller, jag har inte fastnat men väl börjat om från början igen (i huvudet that is, själva skrivandet rullar på, jag vill inte bli stående på samma fläck).

Det är mina karaktärer jag snubblat på. Från att ha skrivit dem rakt upp och ner börjar jag mer och mer känna ett behov att ge dem liv och modellera dem i kött och blod. Och det är faen inte lätt. Jag skulle kunna låta dem vara som jag skrivit dem, det känns helt okej och flyter bra. Men de är för lika. De är som tvillingar allihop, med samma pappa (jag). Och folk vill se skillnader.

När jag utgår från historien och karaktärernas utgångsläge och vart de transporterar sig, så börjar jag hitta en ingång i en fördjupning. Och det är spännande. På samma sätt som det är spännande att på ett kreativt sätt tänka på sina vänner och bekanta och försöka sätta fingret på hur de är, hur de beter sig, hur de pratar, hur de behandlar folk och fä. Det är inte alltid 100% angenäma drag de har, mina vänner, men det är det som är spännande. De har sina egenheter, såsom solen har sina mörka fläckar. Mer sånt tror jag blir bra. Mer mörka fläckar och skavanker.
Då blir det kött och blod och själ.
Då klingar det inte falskt.

Sen ska det in i dialogen också. Men kan man bara se hur de ser ut och uppför sig, så kommer nog sättet att prata också.

Jodå.
Karaktärer. Och dialog.
Hamnar bara de grejerna på plats så ska nog den där sanna känslan infinna sig till slut.

16 juli 2005

jogging först, långfilm sen

Läste en intervjubok där 20 olika långfilmsregissörer pratar om sin debutfilm.

Kevin Smith pratar underhållande om CLERKS, och konstaterar att han gick upp kanske 15 kilo under den inspelningen. Och så nämner han att Steven Spielberg brukar hårdträna innan han går på en inspelning just för att undvika att blobba till sig.

Jag gick upp kanske 5 kilo under SLEEPWALKER. Och fick en aha-upplevelse av Smiths snack. Det är uppenbarligen en naturlag att man lägger på sig vid inspelning. Lika bra att förlika sig med tanken, eller ge sig faen på att gå ner 5 kilo innan inspelnings-start.
Det är möjligt att det krävs rutin och struktur a la Spielberg för att kunna vara avslappnad nog att få tid att träna. För jag kan inte minnas nåt annat än att träning inte hade nån plats i mitt schema innan och under shooting.

Hemligheten kanske är att försöka gå ner 10 kilo redan nu.
Yes.
Jag startar imorgon...

15 juli 2005

Collateral - shit alltså!

Shit, jag såg Michael Manns COLLATERAL igår.

Jag älskar Manns filmer, han är King King på att göra film om män som agerar som män vill vara.

Men COLLATERAL... Shit alltså! Jag vill göra en COLLATERAL! Den innehåller så många ingredienser som jag gillar med film och som jag vill ha med i mina filmer.
Jag är pissed över att jag inte kom på idén själv.

Två män i en taxi.
Den ene till synes sympatisk men kallhamrad yrkesmördare med en bunt mord på agendan.
Den andre en sjysst, desillusionerad och högst mänsklig taxichaufför som lever med en livslögn, och som tvingas att kamma till sig för att inte bokstavligt talat dö.

Smart, insiktsfull dialog.
Kanonskådis-prestationer.
En skön, (mar)drömsk atmosfär.
Visuellt tunggung.
Action och våld.

Undrar om Manns advokater skulle knacka på dörren om man hade premiär på en film om två män i en taxi som ger sig ut i den svenska storstadsnatten för att göra upp med det svenska samhället?...

13 juli 2005

att köra över en katt

Jag körde över en katt i går kväll.

Hade varit med familjen hos goda vänner i deras sommarstuga.
Kväll. På väg hem. Familjen sov över där, så jag var ensam i bilen.

Plötsligt, när jag kör på landsvägen, ser jag en katt stå i gräset vid vägkanten. Den tittar på mig, som om den beräknar hur lång tid den har på sig innan bilen kommer fram.
När jag är bara två meter från katten så beslutar den sig för att försöka hinna över. Jag kör långsamt, kanske 25 km i timmen.
Men när katten tar språnget är det något som får mig att trycka till lite på gaspedalen. Bara ett litet tryck.

Bilen träffar katten med högerhjulet rakt över ryggen. Givetvis känns det ingenting, eftersom katten är liten och mjuk och bilen stor och tung. Men jag är väldigt medveten om det exakta ögonblicket när katten blir överkörd. Jag blir alldeles kall. Chockad.

Men samtidigt är det Något djupt därnere i mörkret som plötsligt rör på sig. Något som i hela mitt liv legat och lurat, hungrigt, väntande på att bli matat. Samma Något som fick mig att trampa till på gaspedalen i samma sekund som katten tog språnget.
Något som väntat på att bli... tillfredsställt?
Ja, kanske är Tillfredsställt rätt ord.

För samtidigt som jag chockas av att jag just dödat ett oskyldigt djur där i kvällens öde dunkel, så känner jag ett lugn och en förnöjsamhet. Jag känner mig för första gången fullkomlig som varelse.
För första gången har jag kontrollen över liv och död. Total kontroll. Man brukar säga Larger Than Life. Detta är bokstavligt talat Larger Than Life!
Jag har sträckt ut mitt finger, pekat, beslutat - du ska få leva, och du ska dö! En fantastisk känsla!
Och det hemska är att när jag i backspegeln ser katten ligga död med krossad ryggrad i vägdammet känner jag att det är en känsla som jag, när jag väl lärt känna den, inte vill vara utan. Jag vill göra det igen...

Men nej.
Givetvis körde jag inte över katten.
Jag såg den stå i vägkanten.
Jag såg den springa över vägen på säkert avstånd, 10 meter framför bilen.
Men tanken for genom mitt huvud. Tänk om...

Och då tänkte jag på min roll som filmare och historieberättare. Ska man berätta en historia måste man släppa fantasin lös. Man måste kunna sätta sig in i situationer och sinnesstämningar. Och då inte bara självupplevda och positiva. Ibland måste man våga tänka de där förbjudna tankarna. Passera de förbjudna gränserna. Göra de förbjudna sakerna - i fantasin.
Eller snarare: man är skyldig att göra det, att gräva i det svarta. Ut kommer det alltid på ett eller annat sätt.

För visst är det bättre att jag skrev om hur det var att köra över en katt...

12 juli 2005

Världarnas krig

Har alltid varit förtjust i Steven Spielbergs rullar. Favoriterna är väl bland andra Indiana Jones, Hajen, Duellen, Minority report. Hm, nån mer?... Ja, det mest är väl bra på en skala.
Och så kommer Världarnas krig...

Jag såg karln livs levande i april 2004 när jag var i Hollywood och stod och hängde på Fox-området. Det blev ingen lång konversation om man säger så. Han kom åkande i en bil, stannade till för att slussas genom deras ingång, och så försvann han. En livs levande legend, bara så där.
Larger than life.
Häftigt!

Men vad hände med Världarnas krig? Från att ha varit en regissör som engagerar som faen gör han plötsligt en film som bara glider av en som tvål.

Förvisso hänger man med bra. Det finns några riktigt starka scener. Identifikationen är det inget fel på.
Men vad hände med dramaturgin?
1) UFOn gör entre och har ihjäl halva befolkningen
2) UFOn dör av sig själva och resten av befolkningen kan återgå till sina liv
3) The end.
Va fan?!...

Nä, en stor besvikelse. Jag lägger stort hopp till Indy 4. Annars vete 17, OS-bombningarna tror jag inte blir nå underhållande.

Får lyssna igenom Orson Welles radio-version av WOTW. Karln visste hur man skapade dramatik. Och utan bilder.

09 juli 2005

call me back sometime... anytime...

Ibland får man dåligt samvete.

En av de saker som ger en det sämsta samvetet är när man har ett telefonsamtal eller på annat sätt en kontakt som hänger i luften.

Exempel 1: Jag har en god vän, en fotograf, som jag har pratat med om att ta en lunch. Jag ringde först. Han tycket det lät som en mycket bra idé. Sen när han SMSade mig, så svarade jag inte för att jag skulle se hur min tid ser ut. Sen ringde han på mitt mobilsvar - och jag ringde inte upp efter det heller. Och nu har det dragit ut på tiden såpass att jag inte vågar ringa för att allt känns så pinsamt.

Exempel 2: En väldigt god amatörfilm-kollega/vän (han känner nog igen sig om han läser detta) skickade över en DVD på sin samling av rullar, inkl lite nya grejer. Han tyckte i all anspråkslöshet att det vore kul om jag kollade på DVDn och gav lite feedback. Jag sa givetvis att "ja, jättekul, jag kollar och återkommer snart". Det var ett år sedan. Och har jag återkommit? Nej!

Skitpinsamt!

Mitt nästa nyårslöfte får bli att jag ska upprätthålla de kontakter som ömsesidigt startats! Eller så får jag ge fan i att upprätta en kontakt.

07 juli 2005

huvudtemat - ett mer sammanhållet manus

Hälsade på Johan Brännström i veckan, min gode vän och tillika manusguru, i hans hem i Katrineholm. Vi diskuterade ditten och datten över ett glas vin, och kom in på ämnet film - hur 1000 vi nu kunde hamna där:)

Nåja. Manus var en naturlig grej att samtala kring, och han tog upp en mycket intressant beståndsdel som han just adderat till sin manuskurs han håller på internet: (www.filmmanusskolan.com).
Vi talade om en films HUVUDTEMA.
Huvudtemat till en film är något som är det mest naturliga i världen om man tänker på det, och något absolut livsviktigt om man vill göra en film som står stark i flödet av medioker smörja. Gör man det riktigt seriöst och ingående så ska detta huvudtema genomsyra om inte varje scen så varje sekvens. Huvudtemat ska speglas i varje karaktärs varande.

Vi pratade lite om mitt manus SPAMs huvudtema. Och kom fram till att den handlar om kommunikation, och framför allt om svårigheten folk har att kommunicera med varandra och med andra.
Otroligt spännande. Plötsligt kändes det som om jag öppnade en ny dörr, att min idé och min nyfunna kall, manusskrivandet, fick ytterligare en dimension.
Men fan vad jobbigt! Nu måste jag tänka om kring mina första 30 sidor, skriva om dem igen! Och tänka om kring min outline på storyn. För allt (eller så mycket det går) måste innehålla detta mitt nypåfunna huvudtema.

Jag är så jäkla glad. Jag som manusförfattare blev idag ett snäpp bättre! Det är fan inte varje dag man kan säga det, men idag kan jag det:

IDAG BLEV JAG ETT SNÄPP BÄTTRE! Jag kommer sova gott inatt.

04 juli 2005

Familjen är bra och sommaren är skön!

Ville bara säga det.

Sommaren ÄR skön!

Har semester.
Kommer att åka till Kolmården med familjen (hustru Anna, sonen Hugo och dotter Maja) och bli där två dagar med övernattning i en rätt häftig (och häftigt dyr) stuga på ett område med många coola sommarbegivenheter. Kolmården i sig självt är kanske inte det allra roligaste man kunde göra (kolla in just premiärade SIN CITY skulle t.ex. vara mycket roligare), men att umgås med familjen är en syssla som jag inte skulle byta bort mot nånting.

Familjen är bra.

Ville bara säga det.

Frågan är hur det skulle gå om jag fick ett av de regijobb jag då och då auditionar för over there i Hollywood. Shit, att vara hemifrån skulle bli lika delar ångest (för att jag saknar familjen) och total lycka (well, vad skulle vem som helst säga om att få regissera film i Hollywood?!)

Så sommaren är skön.
Och familjen är bra.
Nej, den är bäst.
Kanske inte alltid.
Men oftast.

Over and out...

skrivande - ett himmelskt helvete

Så har Johannes Pinter blivit med Blog.

Känns som det passar utmärkt att mitt första inlägg handlar om skrivandets våndor, nu när jag precis kommit igång med mitt långfilmsmanusskrivande på allvar.
Tidigare har jag bara skrivit kortfilmsmanus. Okej, ett ganska ordentligt antal, och i mina egna ögon rätt bra manus också. Dessa har sedan filmatiserats, givetvis med mig själv i registolen.

Men nu har jag som sagt kommit igång med ett långfilmsmanus. Titeln är SPAM, och är en historia inspirerad av de asiatiska goth-spök-skräckisarna. Vi får se var det hamnar. Såklart är mitt mål den vita duken. 30 sidor är skrivna och bearbetade. Det börjar se ut som en effektiv och väloljad första akt. Skrivandet kommer att fortgå med ett FADE OUT i mitten av augusti. Min manager i Hollywood, Linne Radmin, är väldigt intresserad av hur det går, så jag ska efter sista punkten göra en översättning till engelska.

Jag kommer att inte så kontinuerligt (men ändå) uppdatera denna blog. Förhoppningsvis kanske någon med filmambitioner kan lära eller inspireras av min text.

To be continued...