a man's gotta do...

...what a man's gotta do.

I mitt fall handlar det om att slita varg för den stundande långfilmsinspelningen i sommar. Filmen heter SKILLS och är gjord tillsammans med producenten Tomas Amlöv. Vill inte orda så mycket om storyn, men konceptet rör sig kring ett antal kids med olika extrema talanger som skateboard, parkour, kampsport, streetdance mm. Dessa hamnar i en actionbetonad, stundtals komisk och ofta dramatisk historia.

Vi går i produktion i slutet av juni och arbetar sedan i två intensiva 20-dagars inspelningsblock över sommaren. Ska bli KUL att göra denna film!

Dessutom ligger en massiv rewrite av ACCIDENT MAN i pajpen. Men den kommer att få vila tills inspelningen av SKILLS är klar i mitten av augusti.

Har även klippt en långfilmer (svenska HEJ HAWAII) och klippt om en annan långfilm (bulgariska EASTERN PLAYS som tävlade i Cannes) under våren, förutom att jag klippt lite scener i Anders Bankes muskliga actionspektaket NEWSMAKERS.

Ovanpå allt detta har familjen sålt villan, och vi flyttar in i en femrums takvåning under juli månad (i brejket av SKILLS-inspelningen).

Livet bjuder på för mycket att göra helt enkelt. Och då får bloggandet stå tillbaka. men jag återkommer.

Axident man draft 6

Lustigt. Hur man rewritar ett manus, och för varje version tycker man att "ÄNTLIGEN har jag hittat fram! Nu kan det inte bli bättre!"

Men lik förbannat sitter man där med en ännu bättre version bara månader senare. Nu har jag dunkat mig för bröstet så många gånger om ACCIDENT MANS framsteg, att jag börjar tröttna.

Nu får det vara bra.
Jag orkar inte snacka för manuset mer - nu är det dags att det snackar för sig själv.

Jag kan bara konstatera att tre dagar med Robert McKee gav mig en enorm boost som manusförfattare. Och denna boost har nog satt sina spår i ACCIDENT MAN.

Det är ju svårt att se objektivt på sin egen bebis.
Men jag vet att ingen version har varit lika väl sammanhållen - sista scenen har stark resonans från filmens teman och tidigare scener.
Och jag vet också att denna version bräcker de tidigare vad gäller momentum och konflikter: huvudpersonen springer konstant med huvudet i väggen.
Constantly raising the stakes!

Och historien kommer nu också att fylla biopublikens alla tänkbara förväntningar på en film med titeln Accident Man...

Robert McKees seminarium

Kan man laga mat utan en kokbok? Klart man kan. Men det blir lite godare om man försöker hålla en någorlunda balans mellan ingredienserna, och det är alltid till glädje för dom som ska äta maten om beståndsdelarna korresponderar.

Ungefär på samma sätt ser jag på manusskrivande.

Jag är en ganska oerfaren manusförfattare, precis som att jag är en oerfaren kock. Om man står där med en hel butik potentiella ingredienser, hur sjutton ska jag kunna veta vad jag ska använda, och hur mycket, om jag inte har det i ryggmärgen?

Jag har köpt en hel drös manus-kokböcker i mina dagar. Man kan plocka lite här och lite där, så att det passar en själv.
Till exempel är jag mycket förtjust i Chris Voglers WRITERS JOURNEY, med en hjälte-resas tolv steg från start till mål (såg honom på filmhuset - mycket bra!).
Jag brukar bläddra i Syd Fields klassiska böcker för att få råd.


Men nu har jag fått en ny bibel: Robert McKees bok STORY.
Jag köpte den ett par månader innan jag mycket vältajmat fick möjlighet att gå på McKees seminarium (tack Timelock!). Jag har vetat att karln är den som dragit om kartan i Hollywoods dramaturgiska djungel, och mycket riktigt fick jag några sköna aha-upplevelser när jag bläddrade runt i boken.

Till saken hör att jag under ett drygt år jobbat med ett manus betitlat ACCIDENT MAN (se andra platser i bloggen). Manuset har svängt än hit och än dit i jakten på en stabil riktning. Tillsammans med Daniel och Rickard på prodbolaget RED BALLOON har jag sakta men säkert kunnat sålla bort det dåliga och renodlat det bra. Vi har hamnat på en stadig plattform.

Men ändå har där saknats nånting. Och det där NÅNTING är som bekant svårt att plocka fram när man inte vet vad det är. Men så kom då Robert McKee till Sverige...

Ibland brukar jag tycka att det är lite synd att man inte får gå om grundskolan i vuxen ålder. Inte för att det skulle vara kul, utan för att man skulle behövt det mått av insiktsfullhet man fått som vuxen. Man kan ta till sig fakta och inse att "ja, detta är faktiskt viktigt att jag kan".

Denna insiktsfullhet slog mig konstant i huvudet under de tre dagar som McKee höll sitt seminarium: "fan, detta är bra att kunna".
Att läsa en bok är en sak. Problemet är bara att alla ord tar ungefär lika mycket plats och har ungefär samma vikt och smak. Och är det 450 sidor är det lite knepigt att ta till sig ALLT.

Men nu, med McKee själv stående där framme, poängterandes olika saker och tydliggöra på ett oerhört välformulerat och utarbetat pedagogiskt sätt, så blev saker belysta på ett sätt som inte går att få i en bok. Det var bara att anteckna, och på så sätt få in det dubbelt: man tvingas tänka efter för att förstå och på så sätt kunna formulera det som man ska anteckna.

Observera att karln började seminariet med att poängtera att THIS IS A FORM, NOT A FORMULA. Man kan inte slaviskt följa hans ord, och per automatik ha ett perfekt manus. Karln jobbar som manusdoktor i Hollywood, men han har de facto aldrig fått ett manus filmat (hans egna ord).


Och med ett konkret och långt gånget jobb som ständig referns-punkt blev det ännu bättre. Varenda grej han pratade om kunde jag stämma av mot ACCIDENT MAN: tänker jag rätt? Tänker jag fel? Hur kan jag ändra det för att det ska funka?

VOICEOVER
Exempelvis har jag i ACCIDENT MANs inledning haft en voiceover-harang. Det var ju lite kul att sitta med just en VO på ett McKee-seminarium: i filmen ADAPTATION går ju huvudpersonen på en McKee-föreläsning, och där spyr McKee galla över att använda VO.
Så behöver jag säga att jag plötsligt fick insikten att skrota VOn? :)

STRUKTUR
Vidare säger McKee att man kan skita i treaktsstrukturen. Kör vad som känns bäst. Han är iofs fullt medveten om denna struktur, men det finns lika många filmer vars första plotpoint inte kommer förrän efter 30-40 minuter, eller för den delen redan efter 5 minuter. Och sen har ju varje subplot ofta egna plotpoints, vilket gör att en film kan innehålla uppemot 20 plotpoints.

KONFLIKT
Konflikt är såklart viktigt, och en nyckel till bra drama. Men jag har aldrig riktigt insett HUR viktigt det är, och hur mycket man egentligen ska ha det. Men faktum är att det ska vara konstanta konflikter, överallt, hela tiden!
Första dagen efter seminariet åkte jag hem och ritade upp tabeller på de olika relationerna/subplotsen som ACCIDENT MAN innehåller.
Vad man ska tänka på är att hela tiden alternera laddningen i en relation: gå från positiv till negativ till positiv till negativ. Varenda jäkla scen ska byta laddning - om en scen börjar positivt så FÅR den inte sluta positivt, då fyller den ingen funktion för dramat och kan lika gärna raderas.
Alltså: om en scen börjar positivt ska den vända nånstans och bli negativ. Huvudpersonen måste ALLTID ha det jobbigt! Livet ska vara en ständig kamp: när saker känns bra ska det skita sig. Men om nånting är jobbigt så måste han få en belöning genom att det fixar sig. Men observera - det fixar sig bara tillfälligt, för strax måste det bli ÄNNU värre.
Ur askan i elden...

DIALOG
Dialog är spännande! Ofta brukar folk hacka på dialogen i svenska filmer, med all rätta. Jag ska inte säga att jag "lärt mig hur man skriver dialog". Men tack vare herr McKee fick jag vissa hintar om hur man kan spicea upp det hela. Action/reaction-tricket...

Exempel 1: Säg att du har ett par, där den ena ska övertyga den andra om att de ska flytta ihop.
Då kan du låta Mannen säga "jag tycker vi ska flytta ihop i din lägenhet", och så svarar Kvinnan "ja, jag har också tänkt på det, det gör vi!"
Låter ju fint, men det blir en fullkomligt ointressant scen.

Exempel 2: samma upplägg som i den första, men nu ska vi försöka addera lite konflikt och känslor.
Man: "jag tycker att vi ska flytta ihop i din lägenhet"
Kvinna: "jag vet inte om jag har plats, mina garderober är redan överfulla, och var ska du ha din dator?"
Man "Okej... om du har så trångt så kanske det är dumt att jag har nånting här... jag kanske ska ta med mig min tandborste när jag går..."
Kvinnan: (funderar en sekund) "Okej då, jag kan nog flytta lite grejer så du får plats".

Ingen mästardialog. Men plötsligt kan man bakom ytan utläsa riktigt människor med äkta känslor och reaktioner: kvinnan känner tvekan, men har känslor för mannen då hon inte vill såra honom, så hon försöker linda in sin ambivalens. Mannen å sin sida vill väl, men är kanske lite för eager och gåpåig, och vill sen försöka dölja sin besvikelse genom att spela hårdhudad.
Alltsammans högst mänskliga reaktioner. Och vi når samma mål genom en betydligt intressantare "resa".

Många människor är väldigt negativa till konstnärliga receptböcker: "jag klarar mig alldeles utmärkt utan att nån ska tala om för mig hur jag ska utföra mitt värv".
Jag är delvis böjd att hålla med. De flesta (som har drivkraften att tex skriva manus) har ofta en omedveten känsla för dramaturgi. De vet exemplevis att det bör hända nåt dramatiskt med jämna mellanrum, annars tröttnar publiken.

Men när man startar med ett vitt papper så är det alltid skönt att hänga upp sin idé på nånting som testats och visat sig fungera. Faktum är: ska man skriva ett långfilmsmanus kan man inte bara köra på med det vita papperet och spridda uppslag som virvlar runt i huvudet som enda utgångspunkt. Man måste få en struktur på sin historia. Börja med de grova penseldragen och successivt zooma in på detaljerna.
Man bör ha en snitslad bana som man ska följa. Det finns så otroligt många vägar man kan följa, så man bör fundera på vart man ska gå. Och framför allt: man bör veta sitt mål.
Om man har ett kärlekspar så kan man antingen låta dom separera (negativt), eller gifta sig (positivt). Detta bör man ha tänkt ut innan man börjar - man kan ju inte bara skriva på och säga "well, jag får se om dom ska separera eller gifta sig i slutet". Det är två vitt skilda filmer.

Jag tycker det är nyttigt och jättespännande med uttänkta manusskrivar-formler - om man bara ser till att närma sig dom med viss skepsis. Det finns oändligt många manusskrivar-böcker, och det mesta är bara blaj eller egna ord på andras tankar.
Men hittar jag nån som tänker på ett sätt som passar mina behov, då blir jag en lite gladare och lite bättre yrkesman.
Och McKee gjorde mig till just det: en lite gladare och bättre yrkesman!

ACCIDENT MAN version 5

Så var den klar, manusversion 5 av ACCIDENT MAN.

Om man jämför utvecklingsstegen mellan de olika versionerna så är detta det ojämförligt största. Jag har skrivit om ALLT - de scener som inte är nyskrivna är omskrivna.

Det är såklart samma story, handlar om samma karaktärer som är med om ungefär samma saker.
Men det har blivit nån sorts uppgradering av storyn till ACCIDENT MAN 2.0.

Efter att ha brutit ner historien så byggde vi upp den kring lite nya fokus, och plötsligt var det mycket som satt ihop på ett mycket starkare sätt. Storyn fick ett nytt, naturligare flöde och skeenden och folks agerande bottnar på ett stabilare sätt.
Insikten som jag pratade om i ett tidigare inlägg har verkligen fått sin payoff.

manus-insikter

Ibland måste man ta en omväg och göra saker komplicerade innan man hittar fram till det enkla och uppenbara. Just detta sysslar vi med nu under denna senaste (sista?) rewrite-runda av ACCIDENT MAN.

Just insikter är överhuvudtaget nånting jag önskar fler manusförfattare/producenter/regissörer kunde få när det kommer till berättande i filmform. En film blir inte bättre ju mer clever man försöker vara, tvärtom. Ibland måste en story få vara straight, simple and stupid.

Hur många gånger har man inte sett en film slå knorr på sig själv i viljan att övertrumfa publikens intellekt, med följden att publiken inte fattar nånting.
Och hur många gånger har man inte hört om efterarbeten som dragit ut på tiden dubbelt eller trippelt för att man försöker rätta till saker som inte funkade efter en för snabb eller för tidig produktion.

Nä, försök se krasst på historien. Med "naket öga".
Låt för guds skull andra människor läsa manuset.

Och lyssna sen på svaren, och var ödmjuk när de kommer: din historia går förmodligen att berätta bättre.

Accident man - next level

Nästa stora steg har idag tagits med ACCIDENT MAN, mitt hjärteprojekt.

Manuset är klart! Det tog fyra versioner, men nu är det baske mig klart. Iallafall så långt som vi (jag och Daniel & Rickard på prodbolaget Red Balloon) känner att vi kan ta det just nu.

Så nu ska vi ta det till nästa nivå: söka biodistributör.

En distributör är bra att ha när man ska söka pengar för en film. Det borgar liksom för att filmen=pengarna kommer att hamna på stora duken när den är klar.

Såklart blir det i den här bloggen som en eventuell nyhet i frågan hamnar först!

skeppshund

Två nya spännande saker har hänt i utvecklingen av ACCIDENT MAN. Jo, det är iofs ganska spännande hela tiden med nya ideer som utvecklar historien och manuset.

Men denna vecka har två nya grejer klarats av.

1) Vi ska ansöka om utvecklingsstöd från det europeiska Mediaprogrammet. Vi vet ju inte alls om vi får stöd, eller hur mycket det i så fall kan bli. Men det är en liten framgång i sig att vi blivit såpass konkreta att vi gör en ansökan. Känns liksom... konkret.
15 april ska ansökan vara inne, och jag har under ett par veckors tid sammanställt en stadig hög med material: pitch, synopsis och treatment på den senaste manusversionen. "Visual approach", "authors note", timeline, team-cv och en dialogscen, alltihop på engelska. Plus översatt teasertrailern. Puh...

2) I och med denna ansökan behöver man ha en del på fötterna. I vårt fall handlar det bl.a. om att ACCIDENT MAN är en idé som kräver en del specialeffekter.
Så jag, Daniel och Richard (från prodbolaget Red Balloon media) träffade Fido film med en förfrågan om de skulle kunna skriva ett "letter of intent" (en intresse-försäkran) på att göra specialeffekterna. Till vår glädje var de mycket positiva och entisiastiska över konceptet, och hade inget emot att eventuellt t.o.m. skriva ett "letter of commitment" (binda sig att göra jobbet om filmen blir av).

Fatta vad bra detta blir om Fido gör effekterna! Det kommer att bli rena Fincher-vaganza med förstklassiga CGI-effekter integrerade i live-scenerier.
Idéen växte plötsligt ungefär 200%!

Nedan en stämningsbild ombord på båten m/s Accident man - jag, Red Balloon och nya skeppshunden Fido på gott humör.

rewrite time

Så var den klar.

Första versionen av manuset till ACCIDENT MAN.

102 sidor rangligt manusbygge, men det står där på plats.

En av de jobbigaste sakerna med att skriva manus är att det knappt går att läsa sidorna man just färdigställt medan man fortfarande är i skrivprocessen: man vill omedelbart börja rewrita. Då gäller det att vara en ståndaktig kapten på skutan, och stadigt hålla kursen ända in i mål.

Att rewrita ett halvfärdigt manus, rätta stavfel eller fila på formuleringar kan man göra om man drabbas av idétorka eller "writers block". Lika bra att vara kreativ även då man inte känner sig så kreativ.
Men så länge lusten finns där, och idérna poppar upp på papperet, så ska man bara skriva på! Grejen är den att om nån scen blir halvdan (för att man tvingar sig att skriva den för att komma framåt) så gör det ingenting: man ska ju ändå skriva om den sen :)

Flera gånger under denna första jobbiga "fotsoldats-process" har missmodet och tristessen kommit över mig. Men nu är jag igenom den. Och det är nu belöningen kommer: jag får börja skapa på riktigt!

Till saken hör också att det finns scener som ännu bara är extremt abstrakta skisser. Jag vet vad scenernas kontenta är, men jag har just nu ingen aning om hur de ska konkretiseras och fyllas ut. Det ska jag också börja fundera på nu. Och när jag lyckats skriva dem så är det bara att cut-and-pastea in dem på sin plats.

Nå. Nu ska jag njuta av min tillfälliga seger. Om ett par dagar sätter jag igång med uppgraderingen av historien, och då blir det allvar. Förr eller senare måste jag ha en färdig version som jag kan stå för. Som går att visa upp för producenter, finansiärer, skådisar... och som går att filma.
Men precis som att jag sett fram emot en punkt i processen som jag nu kommit till, så kommer jag så småningom komma fram även till den punkten.

documentation of registration

Fick brev från Writers guild of America idag. Det innehöll det officiella "documentation of registration" på synopsiset till ACCIDENT MAN.

Det är inte pengar.
Det är inte någon produktionsgaranti.

Men det är jävligt kul att ha, som en morot uppspikad på väggen, att glana på ibland när pennan blir trubbig och anden känns trött.

kreativ manusboost!

Herregud, jag har kommit in en så fantastiskt kreativ manusboost med ACCIDENT MAN. Jag skriver tio sidor om dagen utan att ens hämta andan.

Givetvis har jag en relativt detaljerad outline (storyns alla "hållplaster" utplottade) liggande bredvid tangentbordet som jag hela tiden följer, så jag behöver inte "hitta på" vad som ska hända härnäst.
En outline måste man förvisso alltid göra om ens historia ska hålla ihop - hur skulle det se ut om Anja Persson gav sig ut och slirade omkring i en skidbacke utan pinnar?... Eh, dum liknelse, det skulle givetvis gå mycket lättare.

Hur som helst, har man bara en välplanerad storyline att följa så är det bara att köra hårt. Och när man sen kommer upp i rätt puls kan man uträtta saker som får en själv att häpna! Inte minst kan ju de olika karaktärernas relationer, och dialogscener dem emellan, vara rena snårskogen.
Men det är där jag kommit upp i ett sånt skönt flyt: karaktärerna känns trovärdiga, och deras respektive agendor och POVs, uppträdanden och karaktärsdrag fungerar så mycket bättre än jag hoppats innan jag satte mig ner.

Det är rena uppenbarelsen att skriva filmmanus. Halleluja!

PS: sen kommer det tillfällen när ingenting funkar, och allting känns som piss och skit och världens kalkonfilm. Men såna negativa vibbar får attackera nån annan manusförfattare en sån här dag...

att pitcha

Att sätta ihop ett presentationsmaterial för att pitcha en filmidé är något som inte är så vanligt i Sverige. Mycket för att det luktar "kommersiellt tänkande", något som ju inte film får vara i detta filmiska u-land.
Ofta brukar det dessutom vara så att den som har en filmidé redan har svängdörren öppen till sin producentkompis, som då inte först och främst köper den fräscha idén utan sin redan etablerade regissörskompis.

De som står utanför bisnissen, som inte är etablerade men som har en stark idé, har flera saker emot sig.
1) de har inte något track record att visa upp
2) de har ingen producentkompis som kan slussa in dem på ett bolag
3) de måste visa upp ett färdigt manus då de flesta bolag inte bara tar en idé - men utan prodbolag som bollplank i ryggen så kan de dels inte få ihop ett konkurrenskraftigt manus, och dels inte få stöd från SFI då de i princip kräver att man har ett prodbolag attached för att få manusstöd. Lite moment 22.

Vad göra då? Jo, man sätter ihop ett säljande pitchpaket för att på så sätt övertyga en producent om att man har en slagkraftig idé.
När man kliver in genom dörren på prodbolaget så har de ingen aning om vad de ska få höra. Ditt jobb som manusförfattare/regissör är att då med alla medel visa vad du har. Du om någon vet ju hur unik och fantastisk idén är, det gäller bara att övertyga dem om det.

När du pitchar så är det dock inte bara idén du säljer in... utan även dig själv.
Du är bara så bra som ditt pitchmaterial är, och ditt pitchmaterial är bara så bra som du är!
Se det som en audition. Sitter du bara och muttrar, eller inte har några svar på producentens frågor - well, då kan du inte räkna med att de köper dig och ditt material heller. Och då får du skylla dig själv.
Har du tänkt dig att regissera din film, då läser producenten in dina eventuella regitalanger i din pitchpresentation. Vilken regissör skulle du välja om du var producent: en som sitter med korslagda armar och mumlar nervöst och korthugget? Eller en med glimten i ögat som är animerad och infallsrik och inspirerande? Svaret är ganska enkelt...

Ok. När jag pitchar så är det två viktiga saker jag tänker på:
1) vara väl förberedd, och ha svar på eventuella frågor
2) ha presentationsmaterial som tydligt visar min vision, gärna FÖR MYCKET material.

Ingen annan än du själv kan ju ha pejl på din vision. Så försök att förbereda dig på att konkretisera den från så många infallsvinklar som bara är möjligt, så att producenten får en klar och sann bild av vad de eventuellt ska betala miljoners miljoner för att få upp på en bioduk.

Genretillhörighet: är det en dramathriller eller en thrillerkomedi eller en ren thriller?
Referenstitlar: befintliga titlar som din film kan tänkas likna. Akta dig dock för att jämföra med filmer som bygger på att de är svindyra - du kan nog inte göra en svensk TRANSFORMERS...
Formmässig/visuell stil: jag brukar plocka stills från dvder som korresponderar tex stämningsmässigt eller ljussättningsmässigt.
Ungefärlig budgetnivå: Om en producent gillar idén så ändras din siffra förmodligen, men det kan ändå vara bra att hinta om den tänkta storleken på projektet.
Rörliga bilder: Jag har till de senaste två projekten som jag pitchat klippt ihop teasertrailers, där jag hämtat bilder från filmer, och med dem skapat en liten appetizer. Alla förstår ju att bilderna kommer att se annorlunda ut, men man kan skapa stämningar och sätta ett statement om vart historien kommer att ta vägen. Dessutom är det nyttigt ur kreativ synvinkel i insäljandet av dig själv; producenten får se att man är företagsam och kan handskas med rörliga bilder.

Här är de två teasertrailers som jag satt ihop för de två senaste projekten jag varit med och pitchat.
Först ut ACCIDENT MAN, den idé som jag fick napp på och nu sitter och skriver manus för. Den teasern berättar inte så mycket filmens story, utan fokuserar på konceptet.


Sen SLAUGHTERHOUSE BLUES. Denna pitchade jag tillsammans med Micke von Engström och Thomas Rydell. Det var tänkt att vara en våldsaction med övernaturliga inslag, lite i stil med THE CROW. Vi pitchade den för ett bolag, med en hel pärm full av material. Pitchen gick mycket bra. Men olika orsaker gjorde att vi nu lagt ner detta jobb. Men jag tycker fortfarande att det skulle varit kul att se en sån här film gjord i Sverige!

Accident man officiell business

Jag upptäckte till min häpnad att jag inte skrivit så mycket om mitt nya långfilmsprojekt ACCIDENT MAN! Så jag gör en kort uppsummering. Hade tänkt att denna blogg kommer att få bli nån form av officiellt forum där jag delar med mig av erfarenheterna med att göra långfilm. Det är rena djungeln, och det kan kanske vara lärorikt för utomstående att få ett litet hum om hur det går till.

Som nämnts i tidigare inlägg så gick jag på ett antal möten hos olika produktionsbolag strax innan sommaren, där jag presenterade idén. I augusti tog jag åter kontakt med de jag träffade. Speciellt ett bolag fick jag väldigt goda vibbar av. De är ganska litet, heter AGADIR FILMPRODUKTION, har en film under bältet, "Kyrkogårdsön". De har en andra film i pipen, "Jenny S", en filmatisering av en populär och välsäljande svensk Bridget Jones-variant. De vill hemskt gärna att ACCIDENT MAN ska bli deras tredje film. Och hey, det vill jag också:)

Killarna på Agadir har fattat hela grejen, de vill ta filmen åt samma håll som jag hela tiden tänkt. De har även från första mötet berikat idén med nya infall, så som goda producenter ska göra. Vad som är roligt (och inte direkt kutym i branschen) är att vi skrivit kontrakt, och jag får ersättning för att skriva manuset!

Till skillnad från SLEEPWALKER så känner jag att detta kommer kunna bli precis så bra som jag vill göra det, för att jag denna gång har 100% koll på läget: det är min bebis, jag har kommit på idén, jag skriver manuset, jag mappar upp hela filmens värld. Jag tänker inte köra efter någon annans karta, och jag tänker inte låta någon annan ta plats i framsätet och ge mig order om vartåt jag ska svänga. Detta är kanske den största grejen jag lärde mig av SLEEPWALKER - ska du göra din egen grej så kan du aldrig slappna av och släppa garden, du måste vara på tå och slåss för dina idéer varenda minut varenda dag.

Nå, idag togs ytterligare ett seriöst steg i ACCIDENT MAN-projektet: vi har registrerat den hos WGA - Writers Guild of America. Vi fick regnr 1236489 :)
Nu kan ingen sno vår idé, och det känns betryggande. OK, man är aldrig helt safe, men på detta sättet har vi täppt till det värsta läckaget.




















Här är ett dåligt foto på registrerings-bekräftelsen. Men jag är stolt! Känns som man har fött barn eller nåt (eller iallafall att man fått ett positivt utslag på graviditetstestet), när man på detta sätt har ett konkret fysiskt bevis för att projektet inte bara är en önskedröm.

En svensk Olycksman

Managern ville amerikanisera min filmidé ACCIDENT MAN.
Inget ont i det, men jag är så nöjd med det upplägg jag arbetat fram att jag ville testa det på den svenska filmbranschen.

Så jag bokade upp en bunt möten som gick... bra.
Tror jag.
Jag dängde en diger lunta pitchmaterial i bordet hos allehanda producenter, större som mindre.
Luntan innehöll saker som en teaser, storyboard, inspirationsbilder, synopsis, budgetskiss (runt 7 mille har jag tänkt mig) och lite annat smått och gott.

Nu låter jag idén sjunka in hos folk över sommaren, och gör en uppföljning i augusti/september.

Hoppas hoppas...

Accident man feedback

Fick feedback på ACCIDENT MAN. Som jag hoppats tycker de att idén är great, men de vill bena ut några logistiska spörsmål. All in all den respons jag ytterst hade förhoppningar på - positiv och konstruktiv!

Jag har lärt mig läxan efter att ha tragglat med SPAM i nästan ett år bara för att till slut stupa på logistiska och dramaturgiska problem för stora för att jag (för tillfället) orkar göra något åt. Jag vill skriva ett nytt manus med sikte på en amerikansk produktion, men att denna gång göra det ordentligt, från grunden.
Och eftersom jag kommer vara tvungen att i slutänden låta någon översätta det svenska manuset så måste det hålla ihop INNAN det skrivs. Därför kommer jag att bolla outlines med USA så att dramaturgi och karaktärsteckningar och även dialogstruktur sitter där det ska. Då kommer alla veta hur manuset ser ut redan innan det är skrivet.

Och om jag vet hur manuset ska se ut så går det mycket snabbare att skriva det - bara att fylla formen med ord :)

Det känns som att jag tagit ett första steg på en ny resa.

Accident man synopsis

Har precis arbetat fram ett 6-sidigt synopsis på en nygammal idé betitlad THE ACCIDENT MAN. En intressant idé som min manascher in the 'wood gillar starkt. Så jag har idag mailat en översatt version av synopsiset över atlanten.

Håller tummarna att de gillar det konkreta upplägget lika mycket som konceptet.

Titeln är hur som helst rena partyt!

Accident man

Medan jag låter SPAM ligga ett litet tag så jobbar jag på en ny idé jag fick nyssens. Titeln är ACCIDENT MAN, och är en... hrm... väldigt annorlunda och skruvad contract killer-historia med en bisarr backstory.

Har skickat synopsis till både managern och John Jacobsen. Managern tyckte att det var en av de intressantaste vinklarna på hitman-genrern de sett!

Jacobsen ska jag ha ett telefonmöte med efter helgen. Så får vi se.

Skönt att ha en ny idé att varva SPAM med.

Hoppas bara den håller om en månad, eller om den fastnat i "my own private development hell".