Wallander - Hämnden

Nu har nya Wallander-filmen HÄMNDEN premiär. Och jag har klippt trailern.

Vad jag tycker om Beck och Wallander och andra svenska snutserier ska jag hålla bort i detta inlägg, och istället bara visa trailern.

Lustigt nog har den som lagt upp trailern på Youtube saxat bort de första 10 sekundrarna. Well, det är ju inte så att "mitt mästerverk är skändat", men lite konstigt blir det att komma in i berättarskeendet mitt i.

2008 vs 2009

Ett gammalt år ska läggas till handlingarna, och ett nytt plockas fram.

2008 var till mångt och mycket ett bra år. Jag grundade i kassakistan under våren med att regissera en massiv beställningsfilm. Resten av året har jag sen kunnat skriva manus och utvecklat egna projekt medan det trillat in en helt ok inkomst från trailerklippandet.

Men egentligen hände ingenting under 2008. Med året i backspegeln har det mest handlat om att valla upp, förbereda inför kommande saker.
Det var kontakter som togs, idéer som utvecklades, manus som skrevs och skrevs om.
Allt det där tidskrävande och oglamorösa arbetet i gruvan.

2009 hoppas jag blir året då jag får skörda vad jag sått. Året då jag får komma upp ur gruvan, ut i solskenet, får förverkliga alla de drömmar som jag drömt.

Jag önskar mig själv och alla andra ett gott och framgångsrikt 2009!

Poliserna på SF Heron city

Skulle se premiären av HANCOCK ikväll med min son och hans kusin.

Vi har laddat under dagen, kollat trailers på nätet, läst artiklar i filmblaskor (och undvikit recensioner).

Vi köpte biljetter på nätet för att säkert få plats.
Plockade upp dom i biljettautomaten i god tid innan visning.
Köpte popcorn och läsk.
Ställde oss i kön till insläppet. Gottade oss åt att få se en härligt udda superhjältekomedi med balla scener och en Will Smith i högform.

HAR'AN LEG?

Va?

Vi står framme vid biljettriverskan. Jag fattar ingenting.

HAN! HAR'AN LEG?

Hon pekar på sonen. Han är 12 år. Såklart har han inget leg.

HAN SER INTE UT SOM 15 ÅR!

Nu förstår jag. Jag har mött en av de sällsynta poliserna som huserar på landets biografer.
De blir färre och färre, gudskelov, eftersom alla människor (även femåringar om de kan stava rätt) idag, år 2008, kan få fram de snaskigaste och blodigaste klippen från CANNIBAL HOLOCAUST till HOSTEL - and beyond.
Men några stycken finns kvar, biografpoliser. Och de håller fanan högt.

JAG FÅR INTE SLÄPPA IN UNGDOMAR SOM SER UT SOM OM DE ÄR UNDER 15 OM DE INTE HAR LEG.

Polisen är obeveklig, jag känner det i luften. Så vi får vända i dörren.

Jävla SF Heron City! Vad fan gör vi nu? Familjens kvinnliga medlemmar har just försvunnit in på MAMMA MIA. Vi kan inte sitta här i två timmar och glo.

Som tur är går HULKEN 2, och de startar 10 minuter senare. Och den är från 11 år. Done.

I kassan håller biljett-tjejerna med oss, vi är inte de första som stoppats. De förstår vår frustration, och kommer med ännu en synpunkt: "vem ska stoppa sonen från att se HANCOCK när den kommer ut på DVD?" Så sant.

HULKEN 2 var okej, bättre än ANG LEES föregångare. Kul med både Stan Lee och Lou Ferrigno i cameos. Louis Leterrier (DANNY THE DOG och TRANSPORTER 2) vet var actionskåpet ska stå. Och det är inte hans fel att Hulken inte funkar som CGI-figur. Men den var nog inte lika bra som HANCOCK.

Esbjörn Svensson RIP

Läste att pianisten och jazzmusikern Esbjörn Svensson avlidit i en dykolycka på Ingarö i Värmdö, 44 år gammal. Tragiskt.

För nästan exakt 10 år sedan filmade jag en musikvideo med honom och hans band EST (Esbjörn Svensson trio) på Fasching till låten THE SECOND PAGE från albumet WINTER IN VENICE.

Kan ju inte säga att jag kom honom så fasligt nära. Men han var en gudabenådat själfull pianist med en gedigen och entusiastisk fanbase över hela världen. En lågmäld världsstjärna.

Bilderna här är tagna ur, och hämtade från inspelningen av, videon SECOND PAGE.

Fan art, pt 2

När man trampat på gasen är bromssträcken ganska lång. Så det blev en HELLBOY 2-fan art-teckning till innan pennan och penseln kommit på plats i sin låda igen.

Denna har jag kallat NEXT IN LINE, och har fokuserat på de filmer regissören Guillermo del Toro är påtänkt för efter HELLBOY 2: "The Hobbit", "Doctor Strange" och Lovecraft-filmatiseringen "At the mountains of madness".

Webbplatsen hittas här.

Hellboy fan art

Kalla mig nördig.

Kalla mig insnöad.

Jag har ritat en teckning och publicerat den på den officiella HELLBOY 2-webbplatsens fan art-sida.




















Här är en detalj från bilden. Jag kallar den "King of Comic Clash", inspirerad av årets seriebok-hjälte-kamp på vita duken.

Här är länken till sidan. Klicka på "view gallery". Du måste eventuellt göra en sökning på "johannes" för att hitta bilden.

Maspalomas 2008

Ar i Spanien pa semester (darav brist pa prickar over bokstaverna). Ater gott, dricker gott, rod som en krafta.

Men var ar DVD-butikerna?

Hade velat shoppa lite film, da ganska mycket annat ar valdigt billigt. Men nix pix. Har f.o. tittat pa digitalkameror som ar jakligt billigt. Men formodligen koper man grisen i sacken. Sa jag far vanta till gamla Svedala.

HP är ena j*a muppar!

Har haft den bärbara datorn på service hos Hewlett Fuckin Packard. 6 veckor tog det för dom att byta tangentbordet, vars "Ö" halkat på sniskan.

När jag idag ÄNTLIGEN fick tillbaka den så hade dom bytt MODERKORTET! What the fuck!?

"Ö"-et hänger fortfarande på sniskan. Och jag ska på semester en vecka, så jag hinner inte styra upp saker förrän jag är tillbaks.

Jag är så innihelvete PISSED OFF! HPs serviceavdelning är ena jävvla muppar, och så är det med den saken.

HEWLETT PACKARD HP SERVICE SERVICEAVDELNING

Sådärja, nu har dom som jobbar i det där råtthålet fått lite keywords att nappa på när dom googlar sig själva. Hoppas dom klickar sig fram till denna blogg och blir ledsna i ögat av mina starka uttryck, det kan dom gott ha!

Sveriges radios romanpris

Min pappa, Björn Runeborg, vann idag Sveriges radios romanpris för sin roman "Dag". Kolla in fakta här. Tidigare har bl.a. Henning Mankell och Jonas Hassen Khemiri vunnit priset.

Jag är jävligt stolt!

den 3e mars

Vilken sugig dag att fylla år på... Bara blekfisar som rapparen Tone Loc (som Jim Carrey sjöng "Ass hol-e mio" för i Pet Detective), bögporrskådisen Johnny Depth (fyndigt namn) och Jessica Biel (eh... hurra... eller nåt)...

Hela loserlistan finns här.

Hata TV4!

Jag hatar TV4 och deras avbrott i långfilmer.

Hatar! Hatar! HATAR!

Jag hatar förvisso alla reklamavbrott i alla tvkanaler. Men TV4s avbrott med reklam och mthrfckng nyheter och ännu mer reklam mitt i filmer (som gör att det tar i runda slängar en halvtimme att komma tillbaka) har en speciell plats i mitt hjärta!

Varenda gång jag ser långfilm på TV4 och det bryts på sagda sätt, så zappar jag bort och kommer inte tillbaka igen. En ren principsak.

spring break

Har bokat upp en skön semestertripp med familjen idag. En vecka på Gran Canaria över påsk. Ser fram emot softande i sol på strand och vid pool, och god paella och svalkande cerveza. Bara stänga av allt utom autopiloten.
Blir en fin belöning efter allt manusslit (även om jobbet långt ifrån är klart).

Never say yes in the room

Jag var på ett möte häromsistens, och kom då att tänka på en mening som min amerikanska manager mässar som ett mantra: "Never say yes in the room".
Kontentan är helt enkelt att man aldrig ska ta ett förhastat beslut när det gäller jobb.

1) det är alltid bra att ta en extra funderare - vill jag viga mitt liv åt detta genom att sätta min namnteckning på ett papper? Om "Ja": är jag i så fall nöjd med premisserna? Och uppskattar min familj att jag gör detta?

2) Det är aldrig bra att vara för "eager", man kan verka desperat, och dessutom dum som inte tar en extra fundering.

3) Om arbetsgivaren/beställaren är seriös, så ska han/de kunna ta att man vill tänka lite extra och återkomma. Det kan verka skumt om han/de vill ha namnteckningen NU! NU! NU! - finns det de facto något lurt i buskarna som jag skulle förlora på?

Jag har nån gång fått en sån där förrädiskt euforisk känsla inför någon person eller inför ett jobb, där man vill bevisa hur mycket man uppskattar den/det genom att omedelbart säga JA! Det har gått bra vissa tillfällen, och ungefär lika många gånger gått åt pipsvängen. Så jag har nog lärt mig av mina misstag.

"Never say yes in the room" kan man ju faktiskt applicera på de flesta viktiga beslut man tar i livet: vill man köpa den här lägenheten? Vill man gifta sig med den här kvinnan/mannen? Vill man ha det där barnet?

Ett annat bra uttryck är "Go with the flow" - kör på bara i stundens ingivelse! Skönt att livet även består av såna beslut, där det inte gör nånting att man gör dumma misstag. Det är väl balansen mellan de två uttrycken som gör livet så skönt att leva: man kan vara både en slipad businessman och ett oförståndigt barn!

s500i

Har köpt mig en ny mobiltelefon. Det är kul, man blir som en liten pojke i leksaksaffären.

Modellen är den svarta "pianolackade" Sony Ericsson s500i . Jävligt snygg, och lagom dyr. Jag har alltid alltid alltid köpt 1 kronas-mobiler tidigare, bara tyckt att det är något som är bra att ha så att man kan bli nådd.
Men nu bestämde jag mig för första gången för att köpa något som var snyggt och dyrt och fullt med funktioner.

Så nu kan jag filma och fota och maila och surfa och bluetootha och till och med blogga direkt från telefonen med en speciell publicera-upp-bilder-knapp (finns på johannesmobil.blogspot.com) . Shit, vad meningslöst. Och barnsligt roligt! Där kommer det kanske dyka upp bilder från mitt yrkesverksamma liv. Eller från speciella privata händelser. Eller ingenting alls när jag tröttnat på funktionen. Man vet aldrig.

Well, här finns en liten film om telefonen:

serial killer tv...

OJ, det var sjukt! Inte var dag man förekommer i amerikansk media.

Och definitivt inte i samband med en serial killer rampage. Check this link...

http://www.icetruck.tv/index.php?id=9b3f20fdacb4da57edbc5263ca3f7e55

författardrömmar (?)

Hm. Har haft en cool filmidé i ett par år som jag inte fått riktig rätsida på. Titeln är EXIL, och har vissa... hm, sagoelement...
När jag efter visst rekande fann att den skulle bli för dyr och komplicerad att göra började jag tänka i seriealbumsbanor. Jag älskar att teckna, har viss fallenhet för det och har tecknat lite serier i mina dagar. Men de planerna la jag snart på hyllan, det skulle helt enkelt bli för omständigt att göra det också.

Så, häromdagen, dök idén upp: varför inte helt enkelt skriva den som roman? Jag har kommit in i skrivandet i och med filmmanusplitandet. Och så är jag road av att läsa böcker (även om det inte blir så hög frekvens på läsandet). Och som en parentes kan jag nämna att min far livnär sig på sitt författarskap - därmed inte sagt att jag skulle kunna skriva en bok...

En avgörande anledning är att om man skriver en bok så är man liksom klar när man satt sista punkten. Om man skriver filmmanus så BÖRJAR grovjobbet när man skrivit sista FADE OUT. Så tanken, som jag just nu leker med, är onekligen attraktiv. Jag har redan börjat stolpa upp historien.

Vi får se hur det går. Fortsättning följer...

redigering

Ska idag hämta den nya redigeringen jag köpt. Sen sätter klippningen av PIGMENT igång.

UNDERBART!

Har lite planer på att förkovra mig i After Effects - har aldrig lärt mig det programmet, något jag sörjer djupt. Men nu, med egen tung burk stående hemmavid och med möjligheten att på allvar bli en kreativ kraft, så vill jag bli så självgående som bara är möjligt.

Nästa dröm vore att tjacka in sig på egen kamera, typ en HDV. Då har jag alla fundament för att producera egen lågbudgetlångfilm "inhouse" (låter proffsigt att skriva, och jag bor ju i hus :) )

Vi får se vad framtiden har i sitt sköte.

handdator 1

Shit, vad bra det är med handdator.
Att ha kontoret med sig.
Och biosalongen.

Well, det sista stämmer inte så bra. En kortfilm med sizen 320x240 ger inte riktigt den impact man önskar.
Men det är bättre än ingenting.

Sen installerade jag ett litet men naggande gott animationsprogram; "FlipIt!". Man kan göra sina egna tecknade kortfilmer när man har tråkigt.
Men framför allt (och när jag kom på det blev jag till mig i trasorna), man kan göra enklare animerade storyboards med det!!!
Man ritar helt enkelt sina bilder, och sen kan man ställa in visningshastigheten, dvs lägga sig på ett jämnt, tittvänligt klipptempo á 1 ruta varannan sekund.

uppgraderad

Har idag tjackat in mig på en PDA, Personal Digital Assistant. Eller handdator som vi ibland säger i Sverige.

Kunde helt enkelt inte sitta och kladda med block och penna längre när jag arbetar med manus. Nu kan jag skriva ner idéer bäst jag vill på tåg och flyg och båt.

En HP iPAQ hx2190 blev det. Ingen värstingmodell, ganska basic variant av de senare modellerna. Min bärbara är HP, så det kanske kan vara bra.
Framför allt har den det jag egentligen behöver - skriv-software. Dessutom köpte jag till ett 1GB rom-kort så att jag ständigt kan ha en handfull av mina egna kortfilmer i fickan att visa för folk som är intresserade.

Nu ska den bara levereras hem till dörren. Sen är jag uppgraderad.

4eyes 4ever

Shit, man börjar bli gammal. Var och köpte mitt första par GLASÖGON idag.

Min fru skulle pröva ut ett par. Fast i det förgångna som man är hävdade jag att jag läser perfekt, och inte alls behöver brillor. Men jag testade ett par på kul. Och där står man snopen med ett par +1.0 på näsan och läser bättre än någonsin.

Så denna text är de facto den första någonsin skriven där jag ser tangenbord och skärm genom glas.

Ännu är det dock bara när jag sitter vid skrivbordet som jag behöver dom. Som tur är! Tänk om jag - hemska tanke - skulle behöva visa mig bland folk :)