filmtips: Assassin(s)

En av mina alternativa favoritregissörer heter Mattieu Kassovitz.
Jepp, han med mästerverket LA HAINE-- MEDAN VI FALLER på svenska.
Och jepp, han med GOTHICA och Halle Berry.

Om man bortser från GOTHICA (som dock har sina sköna moments) så har han i princip bara bra filmer på sin meritlista. Här tar jag upp en av dem, sorgligt förbisedd.
Titeln är ASSASSIN(S).
Handlar om en ung vilsen man (Kassovitz) i en parisförort som av en slump korsar väg med en äldre hitman (Michel Serrault) och får i våldet en kanal för all sin frustration.

Precis som LA HAINE är ASSASSIN(S) är uppgörelse med det franska samhället. Men framför allt en kommentar till allt våld som sköljer över och påverkar oss, medvetet eller undermedvetet.
Den är kolsvart och skoningslös.

Kassovitz har här, precis som i LA HAINE och även senare filmer, en visuell känsla och uppfinningsrikedom som gör filmen till rena högtidsstunden för alla oss som gärna snöar in på alla de upptåg man kan göra med bild och ljud och överhuvudtaget filmens form.
Många scener stannar kvar i medvetandet.

Jag har filmen på VHS i SECAM-format som mina föräldrar köpte i Paris för sju år sedan. Väntar otåligt på att få hem den på DVD. Filmen är en liten pärla som jag önskar att alla hade sett. Då skulle det inte vara några problem med att hitta engagerande samtalsämne nästa gång.