Så var den klar.
Första versionen av manuset till ACCIDENT MAN.
102 sidor rangligt manusbygge, men det står där på plats.
En av de jobbigaste sakerna med att skriva manus är att det knappt går att läsa sidorna man just färdigställt medan man fortfarande är i skrivprocessen: man vill omedelbart börja rewrita. Då gäller det att vara en ståndaktig kapten på skutan, och stadigt hålla kursen ända in i mål.
Att rewrita ett halvfärdigt manus, rätta stavfel eller fila på formuleringar kan man göra om man drabbas av idétorka eller "writers block". Lika bra att vara kreativ även då man inte känner sig så kreativ.
Men så länge lusten finns där, och idérna poppar upp på papperet, så ska man bara skriva på! Grejen är den att om nån scen blir halvdan (för att man tvingar sig att skriva den för att komma framåt) så gör det ingenting: man ska ju ändå skriva om den sen :)
Flera gånger under denna första jobbiga "fotsoldats-process" har missmodet och tristessen kommit över mig. Men nu är jag igenom den. Och det är nu belöningen kommer: jag får börja skapa på riktigt!
Till saken hör också att det finns scener som ännu bara är extremt abstrakta skisser. Jag vet vad scenernas kontenta är, men jag har just nu ingen aning om hur de ska konkretiseras och fyllas ut. Det ska jag också börja fundera på nu. Och när jag lyckats skriva dem så är det bara att cut-and-pastea in dem på sin plats.
Nå. Nu ska jag njuta av min tillfälliga seger. Om ett par dagar sätter jag igång med uppgraderingen av historien, och då blir det allvar. Förr eller senare måste jag ha en färdig version som jag kan stå för. Som går att visa upp för producenter, finansiärer, skådisar... och som går att filma.
Men precis som att jag sett fram emot en punkt i processen som jag nu kommit till, så kommer jag så småningom komma fram även till den punkten.
27 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar