Never say yes in the room

Jag var på ett möte häromsistens, och kom då att tänka på en mening som min amerikanska manager mässar som ett mantra: "Never say yes in the room".
Kontentan är helt enkelt att man aldrig ska ta ett förhastat beslut när det gäller jobb.

1) det är alltid bra att ta en extra funderare - vill jag viga mitt liv åt detta genom att sätta min namnteckning på ett papper? Om "Ja": är jag i så fall nöjd med premisserna? Och uppskattar min familj att jag gör detta?

2) Det är aldrig bra att vara för "eager", man kan verka desperat, och dessutom dum som inte tar en extra fundering.

3) Om arbetsgivaren/beställaren är seriös, så ska han/de kunna ta att man vill tänka lite extra och återkomma. Det kan verka skumt om han/de vill ha namnteckningen NU! NU! NU! - finns det de facto något lurt i buskarna som jag skulle förlora på?

Jag har nån gång fått en sån där förrädiskt euforisk känsla inför någon person eller inför ett jobb, där man vill bevisa hur mycket man uppskattar den/det genom att omedelbart säga JA! Det har gått bra vissa tillfällen, och ungefär lika många gånger gått åt pipsvängen. Så jag har nog lärt mig av mina misstag.

"Never say yes in the room" kan man ju faktiskt applicera på de flesta viktiga beslut man tar i livet: vill man köpa den här lägenheten? Vill man gifta sig med den här kvinnan/mannen? Vill man ha det där barnet?

Ett annat bra uttryck är "Go with the flow" - kör på bara i stundens ingivelse! Skönt att livet även består av såna beslut, där det inte gör nånting att man gör dumma misstag. Det är väl balansen mellan de två uttrycken som gör livet så skönt att leva: man kan vara både en slipad businessman och ett oförståndigt barn!