kommande: Som Tam

Shit. Hittade en mycket konstig och underhållande trailer för en som det verkar ganska cool slåssrulle. Filmen är thailändsk och heter SOM TAM. Handlar om en 2 meter stor, och lika bred, tönt som åker på stryk till och med av småflickor. Men när han äter den starka maträtten Som tam blir det åka av...

Trailern är väldigt konstigt klippt. Dom har fått in en del balla scener, men berättarrytmen är extremt ryckig, och (den förmodat inte så komplicerade) storyn får man gissa sig till utefter de ingredienser som kan avläsas, som tex folk i munkkläder, obstinata småflickor, rocky-träning och tuffa killar i busiga frisyrer. Och här och där slängs det in överarbetade grafiska skyltar med blaffiga texter, för att inte tala om de stick-i-stäviga cartoonljudeffekterna som gör det hela trés buskis. Men stuntmännen gör sitt för att slå ihjäl sig, och hus och flygplan går sönder i parti och minut. Filmkonst på hög nivå!

popstjärnor i skräckfilmer

Slänger ut en förfrågan till nördiga skräckfilmsbesökare.

Jag researchar lite efter kända unga namn, popstjärnor eller r 'n' b-sångare/sångerskor etc, som förekommit i skräckfilmer de senaste åren. Droppa gärna eventuella namn som kommentar till detta inlägg, hur små eller stora de än må vara.

Thanks!

blogg: photoshop disasters

Alla som nån gång suttit och pusslat i Photoshop vet hur knepigt det kan vara att få alla delar av tex ett fejkat foto eller en poster att sitta ihop.

Här är en sida som konstant samlar blunder-bilder från den proffsigare procenten av photoshop-fixarna i världen.
Sa jag proffsigare? Hm, jag får nog revidera den tanken. Bilderna bevisar nämligen motsatsen.
Här är tre tvivelaktiga jobb som setts av... en del människor.

Det passande namnet på bloggen är photoshop disasters.

Morgan Pålsson, 19 miljoner spänn?

Vad får man för pengarna idag?

Den frågan dyker osökt upp i skallen när jag läste en artikel om fiaskot för filmen MORGAN PÅLSSON - VÄRLDSREPORTER.

Man har hoppats på 300.000 besökare, det hela slutade på 125.000.
Det är inte så konstigt, det ska mycket till för att man ska få en "publiksuccé" i Sverige, och ännu mer för att man ska få tillbaka budgeten.

Det konstiga är att man hade 19 miljoner i budget.

19 M-I-L-J-O-N-E-R!

19.000.000!

Nitton noll noll noll noll noll noll (många många nollor...).

Jag har inte sett filmen, men om den har ungefär samma upplägg och estetik som i tv-serien HIPP HIPP så har jag svårt att tro att den feta budgeten syns på duken.
Att en film som STORM hade ungefär den budget är helt okej, dom slantarna har klart och tydligt spenderats på filmen och syns på duken.
FROSTBITEN samma sak - pengarna syns på duken.

Men Morgan fuckin' Pålsson???!!!

Undrar vilka bisniss-hajar som skott sig denna gång?

Jag vill bara understryka i en parentes att jag tycker att HIPP HIPP-gänget är det roligaste av alla studentikosa humorkonstellationer som finns i vårt avlånga land - de är inte så skitnödiga och har inte anammat den där överdrivna Povel Ramel-tonen.

Här en förvirrad, fragmentarisk, intetsägande trailer (kanske var den som fick folk att strunta i filmen):

Fan art, pt 2

När man trampat på gasen är bromssträcken ganska lång. Så det blev en HELLBOY 2-fan art-teckning till innan pennan och penseln kommit på plats i sin låda igen.

Denna har jag kallat NEXT IN LINE, och har fokuserat på de filmer regissören Guillermo del Toro är påtänkt för efter HELLBOY 2: "The Hobbit", "Doctor Strange" och Lovecraft-filmatiseringen "At the mountains of madness".

Webbplatsen hittas här.

Hellboy fan art

Kalla mig nördig.

Kalla mig insnöad.

Jag har ritat en teckning och publicerat den på den officiella HELLBOY 2-webbplatsens fan art-sida.




















Här är en detalj från bilden. Jag kallar den "King of Comic Clash", inspirerad av årets seriebok-hjälte-kamp på vita duken.

Här är länken till sidan. Klicka på "view gallery". Du måste eventuellt göra en sökning på "johannes" för att hitta bilden.

reflektion: svenska GANGSTER

Här en reflektion av svenska filmen GANGSTER, regisserad av Steve Aalam. Jag tänkte what the heck, jag tar med den i min blogg också. Jag har copy-pasteat texten från Filmcafe.nu.

Efter mycket om och men har jag lyckats sega mig igenom GANGSTER. Hm, var ska man börja? Jo, kanske med att säga att jag inte är speciellt förtjust i filmen.

Innan jag börjar vill jag bara varna för SPOILERS! Ska du se filmen, ska du mao INTE läsa detta.

1. STORYN
Maken till trögflytande sirap var det länge sen jag upplevde. Två timmar tar det att förmedla - vadå? Klassiska gangsterteman som Heder och Moral och Familjeband tas upp, men man fattar inte mycket.
ZZZara ZZZetterqvist sömngår omkring som fd havande flickvän till huvudpersonen, och syster till gangsterboss-Persbrandt som har ett kvastskaft uppkört i arslet. Sa jag att Zara är polis?
Huvudpersonen Peter Gardiner är skyldig stålar till nån, och blir rånad - av sin Pippi Långstrump-käcka syster (som ska rädda pappan som är skyldig nån pengar på andra sidan jordklotet och ändå dödas, så det spelar ingen roll) som knivdödar mafiosos och charmar Brats-killen genom att vara gapig och annoying och motvals.

Jag vet inte hur de tänkte när de skrev "manuset". Men en historia måste hållas samman av en inre logik som bygger på de beståndsdelar som man har till hands. Här kastar man ut logiken genom fönstret till förmån för lättköpta dramatiska kullerbyttor.
Varför är Zara polis?
Varför syltar hon in sig i denna soppa istället för att bara skjuta ihjäl Gardiner direkt i hemlighet?
Varför vill bratkillen hjälpa Pippi Långstrump och betala 10.000 för en smashad taxiruta när hon knivdödat en jugoslav, och visat sig naken framför hans flickvän?
Vad har Perbrandt för roll i intrigen mer än att vara bror till Zara, och bara vara... Persbrandt?
Att bygga intrigen runt en väska med pengar känns extremt lättköpt och ointressant.
Och att Gardiner så amatörmässigt och ogenomtänkt skjuter ner en idiotgangster och blir jagad av alla är så dumt att man vill skrika LÄMNA IN DIG SJÄLV TILL POLISEN SÅ FILMEN FÅR ETT SLUT!

2. SKÅDISARNA
Dumma och ologiska karaktärer är jobbigt för en skådis att jobba med, även såna ess som Persbrandt och Kjell Bergkvist.
Den förre mumlar omkring i tomma rum med två apor runt sig och håvar in lönen.
Den senare kör med sitt patenterade mun-tics - när en roll inte ger tuggmotstånd så sätter han igång och gör grejer med munnen, låtsas peta tänderna med tungan, låtsas tugga på saker medan han säger repliker etc. Kan funka ibland. Men här blir det väldigt underhållande när han gör det HELA TIDEN!
Alla andra verkar ha tagit ett paket valium innan tagning - det går knappt att notera något liv i kropparna som släpar sig runt framför kameran. Well, det skulle vara Malou "Pippi Långstrump" Hansson då som är nåt så jävulskt irriterande klämkäck genom hela filmen. Man undrar bara om hon läst samma koma-manus som de andra, eller om hon av misstag printat ut ett avsnitt ur VI PÅ SALTKRÅKAN.
Och vad gör Frank Andersson där?

3. FILMEN I STORT
Varför pratar vissa människor i vevgrammofoner, vissa i bakelitlurar och vissa i fula 70-tals-plasttelefoner?
Varför är det just volvobilarna som smashas sönder, och inte de klassiska jenkarna?
Varför är alla interiörer så jävvla stora och ekiga och folktomma?
Exakt hur såg samarbetet ut mellan produktionen och medfinansiären "Carlos poker.com"?
Och den största frågan: varför leker regissören Steve Aalam gangster framför kameran, så att han glömmer bort sitt riktiga kall - att regissera skådisar?
Man har satt ribban väldigt högt med filmen, men inte nått upp. Detta är ingen Gudfader. På sin höjd ett avkapat hästhuvud i sängen.

Jag tänkte leta upp ett klipp eller en trailer för GANGSTER på typ Youtube, men jag ids inte.

another stupid remake

Ännu en idiotisk remake på en fantastisk originalfilm.
Originalet heter THEM (ILS på franska, som är ursprungslandet) och är en fullkomligt briljant lågbudget-nagelbitare.
Remaken heter THE STRANGERS och verkar vara så där imbecillt övertydlig - de kunde lika gärna lägga in en textskylt som säger "skrik här". And what about the stupid masks?!...
Jag älskar USA och deras filmbusiness, men ibland pushar dom det lite too far.

Trailer för THEM här.



Och trailer för remaken STRANGERS här.

animationens 12 grundprinciper

Som en följd av det förra inlägget om animatören Ollie Johnston, så kunde jag inte låta bli att publicera en detaljerad lista på animationens tolv grundprinciper, dvs de tolv grundelement som alla animatörer baserar sitt animerande på.
Du kan titta på allt från oldschoolanimerade SNÖVIT till datadito WALL-E: en animerad karaktärs rörelsemönster ser i grunden likadant ut - en förhöjd, överdriven verklighetsefterapning. Som det står i punkt 10: "In feature animation, a character must move more broadly to look natural."

Sorry att det är på engelska, nån dag ska jag översätta det och lägga upp på INDEPENDENT.NU.

1. Squash and stretch
2. Anticipation
3. Staging
4. Straight Ahead Action and Pose to Pose
5. Follow Through and Overlapping Action
6. Slow In and Slow Out
7. Arcs
8. Secondary Action
9. Timing
10. Exaggeration
11. Solid Drawing
12. Appeal


1. SQUASH AND STRETCH

This action gives the illusion of weight and volume to a character as it moves. Also squash and stretch is useful in animating dialogue and doing facial expressions. How extreme the use of squash and stretch is, depends on what is required in animating the scene. Usually it's broader in a short style of picture and subtler in a feature. It is used in all forms of character animation from a bouncing ball to the body weight of a person walking. This is the most important element you will be required to master and will be used often.

2. ANTICIPATION

This movement prepares the audience for a major action the character is about to perform, such as, starting to run, jump or change expression. A dancer does not just leap off the floor. A backwards motion occurs before the forward action is executed. The backward motion is the anticipation. A comic effect can be done by not using anticipation after a series of gags that used anticipation. Almost all real action has major or minor anticipation such as a pitcher's wind-up or a golfers' back swing. Feature animation is often less broad than short animation unless a scene requires it to develop a characters personality.

3. STAGING

A pose or action should clearly communicate to the audience the attitude, mood, reaction or idea of the character as it relates to the story and continuity of the story line. The effective use of long, medium, or close up shots, as well as camera angles also helps in telling the story. There is a limited amount of time in a film, so each sequence, scene and frame of film must relate to the overall story. Do not confuse the audience with too many actions at once. Use one action clearly stated to get the idea across, unless you are animating a scene that is to depict clutter and confusion. Staging directs the audience's attention to the story or idea being told. Care must be taken in background design so it isn't obscuring the animation or competing with it due to excess detail behind the animation. Background and animation should work together as a pictorial unit in a scene.

4. STRAIGHT AHEAD AND POSE TO POSE ANIMATION

Straight ahead animation starts at the first drawing and works drawing to drawing to the end of a scene. You can lose size, volume, and proportions with this method, but it does have spontaneity and freshness. Fast, wild action scenes are done this way. Pose to Pose is more planned out and charted with key drawings done at intervals throughout the scene. Size, volumes, and proportions are controlled better this way, as is the action. The lead animator will turn charting and keys over to his assistant. An assistant can be better used with this method so that the animator doesn't have to draw every drawing in a scene. An animator can do more scenes this way and concentrate on the planning of the animation. Many scenes use a bit of both methods of animation.

5. FOLLOW THROUGH AND OVERLAPPING ACTION

When the main body of the character stops all other parts continue to catch up to the main mass of the character, such as arms, long hair, clothing, coat tails or a dress, floppy ears or a long tail (these follow the path of action). Nothing stops all at once. This is follow through. Overlapping action is when the character changes direction while his clothes or hair continues forward. The character is going in a new direction, to be followed, a number of frames later, by his clothes in the new direction. "DRAG," in animation, for example, would be when Goofy starts to run, but his head, ears, upper body, and clothes do not keep up with his legs. In features, this type of action is done more subtly. Example: When Snow White starts to dance, her dress does not begin to move with her immediately but catches up a few frames later. Long hair and animal tail will also be handled in the same manner. Timing becomes critical to the effectiveness of drag and the overlapping action.

6. SLOW-OUT AND SLOW-IN

As action starts, we have more drawings near the starting pose, one or two in the middle, and more drawings near the next pose. Fewer drawings make the action faster and more drawings make the action slower. Slow-ins and slow-outs soften the action, making it more life-like. For a gag action, we may omit some slow-out or slow-ins for shock appeal or the surprise element. This will give more snap to the scene.

7. ARCS

All actions, with few exceptions (such as the animation of a mechanical device), follow an arc or slightly circular path. This is especially true of the human figure and the action of animals. Arcs give animation a more natural action and better flow. Think of natural movements in the terms of a pendulum swinging. All arm movement, head turns and even eye movements are executed on an arcs.

8. SECONDARY ACTION

This action adds to and enriches the main action and adds more dimension to the character animation, supplementing and/or re-enforcing the main action. Example: A character is angrily walking toward another character. The walk is forceful, aggressive, and forward leaning. The leg action is just short of a stomping walk. The secondary action is a few strong gestures of the arms working with the walk. Also, the possibility of dialogue being delivered at the same time with tilts and turns of the head to accentuate the walk and dialogue, but not so much as to distract from the walk action. All of these actions should work together in support of one another. Think of the walk as the primary action and arm swings, head bounce and all other actions of the body as secondary or supporting action.

9. TIMING

Expertise in timing comes best with experience and personal experimentation, using the trial and error method in refining technique. The basics are: more drawings between poses slow and smooth the action. Fewer drawings make the action faster and crisper. A variety of slow and fast timing within a scene adds texture and interest to the movement. Most animation is done on twos (one drawing photographed on two frames of film) or on ones (one drawing photographed on each frame of film). Twos are used most of the time, and ones are used during camera moves such as trucks, pans and occasionally for subtle and quick dialogue animation. Also, there is timing in the acting of a character to establish mood, emotion, and reaction to another character or to a situation. Studying movement of actors and performers on stage and in films is useful when animating human or animal characters. This frame by frame examination of film footage will aid you in understanding timing for animation. This is a great way to learn from the others.

10. EXAGGERATION

Exaggeration is not extreme distortion of a drawing or extremely broad, violent action all the time. It¹s like a caricature of facial features, expressions, poses, attitudes and actions. Action traced from live action film can be accurate, but stiff and mechanical. In feature animation, a character must move more broadly to look natural. The same is true of facial expressions, but the action should not be as broad as in a short cartoon style. Exaggeration in a walk or an eye movement or even a head turn will give your film more appeal. Use good taste and common sense to keep from becoming too theatrical and excessively animated

11. SOLID DRAWING

The basic principles of drawing form, weight, volume solidity and the illusion of three dimension apply to animation as it does to academic drawing. The way you draw cartoons, you draw in the classical sense, using pencil sketches and drawings for reproduction of life. You transform these into color and movement giving the characters the illusion of three-and four-dimensional life. Three dimensional is movement in space. The fourth dimension is movement in time.

12. APPEAL

A live performer has charisma. An animated character has appeal. Appealing animation does not mean just being cute and cuddly. All characters have to have appeal whether they are heroic, villainous, comic or cute. Appeal, as you will use it, includes an easy to read design, clear drawing, and personality development that will capture and involve the audience¹s interest. Early cartoons were basically a series of gags strung together on a main theme. Over the years, the artists have learned that to produce a feature there was a need for story continuity, character development and a higher quality of artwork throughout the entire production. Like all forms of story telling, the feature has to appeal to the mind as well as to the eye.

En kortfilm med en gymnastiserande Långben är så nära perfektion man kan komma när det gäller att förevisa samtliga principer. Håll till godo:

Ollie Johnston, R.I.P.

Det är med en liten tår i ögonvrån jag läser att den siste av Walt Disneys "nine old men", Ollie Johnston, avlidit den 14 april 2008, 95 år gammal.

Jag har tecknat så länge jag kan minnas, och alltid varit väldigt förtjust i animerad film. DJUNGELBOKEN var den allra allra först film jag såg som liten plutt.
Det första "riktiga" jobb jag hade efter gymnasiet var på en oldschool animationsstudio i Johanneshov, där jag fick designa figurer, måla celler och till och med animera några korta scener i några Anslagstavlan-filmer. Detta ledde till att jag fick jobb på Stig Lassebys PELLE SVANSLÖS I AMERIKATT (dock inte som animatör, utan som alltiallo, dvs tvätta celler, fylla i färg, hjälpa fotografen med att langa celler etc).


Ollie Johnston var med from the very beginning på Disneys SNÖVIT, där han var mellantecknare. Efter det var han "inne", och ett urval av hans jobb är Pinocchio i PINOCCHIO, Alice i ALICE I UNDERLANDET, Mr Smee i PETER PAN, Lady i LADY OCH LUFSEN, Merlin i SVÄRDET I STENEN, Mowgli och Baloo i DJUNGELBOKEN och Robin Hood, lille John, sir Väs och prins John i ROBIN HOOD.

De övriga åtta av Disneys "nine old men" var Les Clark (Musse Pigg-specialist), Frank Thomas (kapten Krok), Wolfgang Reiterman (regisserade alla Disneys filmer efter att Walt Disney dog), John Lounsbery (bl.a. elefanterna i Djungelboken), Eric Larson (var framför allt en god instruktör som lärde upp många av Disney-talangerna på 70- och 80-talet), Ward Kimball (specialist på vilda karaktärer och scener, som Hattmakaren i Alice i underlandet), Milt Kahl (Shere Kahn) och Marc Davis (Cruella DeVille).















De nio gubbarna förfinade animationens 12 grundprinciper:

Squash and stretch
Anticipation
Staging
Straight Ahead Action and Pose to Pose
Follow Through and Overlapping Action
Slow In and Slow Out
Arcs
Secondary Action
Timing
Exaggeration
Solid Drawing
Appeal

Här, ett klipp om Johnston från serien "Disney family album". Så gammal han är, så åker han runt på en modelljärnväg han hade i trädgården - han var uppenbarligen besatt av rörelse i alla former!

DVD-runda i sjuksängen

Låg krasslig för en vecka sen, rejält förkyld med lite feber. Med andra ord en perfekt ursäkt för att passa på att se ett antal DVDer som väntat i hyllan.

PULSE
Första filmen ut i min DVDvaganza. Remake av den stämningsfulla men förvirrade asiatiska j-horror-flicken KAIRO. Wes Craven är en av remakeförfattarna som lyckats göra en obegriplig historia minst lika obegriplig. Folk får ett meddelande på sin dator: "vill du se ett spöke?" Och sen drabbas de av nån förbannelse och tar självmord och blir sen ännu en i raden av spöken.
Dessa digitala spöken kan stoppas - genom att sätta röd tejp på fönster- och dörrspringor.
Man fattar ingenting, men det ska vara nån sorts kritik mot hur vi låter teknologin ta över våra liv och samhället. Blablabla. Whatever.
Dock har den några stämningsfulla scener som gör att den inte får lägsta betyget i boken.

STRANGERS WITH CANDY
Fish-out-of-water-komedi om en 48-årig tjackhora som, när hon kommer ut ur fängelset, vill vända på sitt liv för att rädda sin far som ligger i koma. Så hon börjar plugget igen...
Fantastiskt koncept, som visst baseras på nån tv-serie. Tyvärr håller inte filmen samma höjd som konceptet. Det blir tramsig, överspelad buskis för hela slanten.

FÄST VID DIG
Bröderna Farrelly är lite ojämna. DEN DÄR MARY och DUM & DUMMARE är tex underbara, den här siamesisk-tvilling-komedin är högst medioker. Matt Damon och Greg Kinnear är brorsorna som sitter ihop - bokstavligt talat - men som har högst separata drömmar, något som leder till en del crazy situationer. Nice uppslag, shame about the utförande...

SUNSHINE
Jag älskar i princip allt Danny Boyle gjort, han twistar liksom till de genrer han ger sig i kast med. Dock tycker jag bara han lyckats halvvägs med SUNSHINE. En expedition ska skicka in en bomb i solen för att tända upp den igen, då den håller på att slockna. Storslaget, men det blir en jäkla massa babbel och stirrande och funderande. Och egentligen inget man inte sett förut i andra feta sci-fi-alster. Synd.

CHILDREN OF MEN
Har sett bitar av den tidigare, bla de redan klassiska 4-5-minuterstagningar som är ett under av planering och utförande. Sjukbäddens första riktigt bra film! Cuaron får till en rejält svart och stämningsmättad dystopi om en värld utan barn, där Clive Owen snubblar över en havande svart kvinna. Skitsnygg film, med en stark närvaro och inte för påträngande budskap. Cuaron har ju också gjort den överlägset bästa tredje Harry Potter-filmen.

BERÄTTA INTE FÖR NÅGON
Fransk Hitchcock om en man vars fru försvann för tio år sen, och antas död. Idag börjar han dock se tecken på att hon kanske ännu lever.
Alldeles för omständig thriller som ger sig iväg på story-irrfärder som gör en alldeles matt och förvirrad. Och på tok för många karaktärer och turer för att man ska få en chans att hänga med. Och så när slutet kommer: jaha, var det bara det här man så omständigt ville berätta? En tråkig besvikelse som INTE lever upp till den standard som europeiska thrillers kan hålla.

Vet inte om det kan spela in att jag var krasslig, men denna DVD-runda var inge vidare.

skeppshund

Två nya spännande saker har hänt i utvecklingen av ACCIDENT MAN. Jo, det är iofs ganska spännande hela tiden med nya ideer som utvecklar historien och manuset.

Men denna vecka har två nya grejer klarats av.

1) Vi ska ansöka om utvecklingsstöd från det europeiska Mediaprogrammet. Vi vet ju inte alls om vi får stöd, eller hur mycket det i så fall kan bli. Men det är en liten framgång i sig att vi blivit såpass konkreta att vi gör en ansökan. Känns liksom... konkret.
15 april ska ansökan vara inne, och jag har under ett par veckors tid sammanställt en stadig hög med material: pitch, synopsis och treatment på den senaste manusversionen. "Visual approach", "authors note", timeline, team-cv och en dialogscen, alltihop på engelska. Plus översatt teasertrailern. Puh...

2) I och med denna ansökan behöver man ha en del på fötterna. I vårt fall handlar det bl.a. om att ACCIDENT MAN är en idé som kräver en del specialeffekter.
Så jag, Daniel och Richard (från prodbolaget Red Balloon media) träffade Fido film med en förfrågan om de skulle kunna skriva ett "letter of intent" (en intresse-försäkran) på att göra specialeffekterna. Till vår glädje var de mycket positiva och entisiastiska över konceptet, och hade inget emot att eventuellt t.o.m. skriva ett "letter of commitment" (binda sig att göra jobbet om filmen blir av).

Fatta vad bra detta blir om Fido gör effekterna! Det kommer att bli rena Fincher-vaganza med förstklassiga CGI-effekter integrerade i live-scenerier.
Idéen växte plötsligt ungefär 200%!

Nedan en stämningsbild ombord på båten m/s Accident man - jag, Red Balloon och nya skeppshunden Fido på gott humör.