He was a quiet man

Jag håller alltid ögonen öppna efter filmer med lite twistade mörka underdog-perspektiv.

Älskade FALLING DOWN.
Älskade THE MACHINIST.
Älskade DONNIE DARKO, PI och OLDBOY.

Och nu har jag hittat en ny rulle som jag kommer att veva nån gång då och då för att få inspiration och njuta av.

Titeln är HE WAS A QUIET MAN.














Christian Slater spelar den extremt hunsade och osäkre underdogen Bob Maconel. Han sitter dagen lång i en sån där arbets-kub man ser i OFFICE SPACE och hunsas av alla, mest av sin närmste överordnande. Han är lite förtjust i kontorstjejen Venessa (Elisha Cuthbert från "24"), som lagt märke till honom enkom för att han har en bobbel-hula-tjej ovanpå dataskärmen!

Bob mår inte bra. Hans enda vän är hans guldfisk, som pushar honom att han måste "göra det". Göra vadå? Jo, att verkligen använda den revolver som han dagligen laddar i sin kub medan han stirrar ut i kontorslandskapet. Men han blir alltid sittande utan att komma till skott (ursäkta ordvitsen)...

Så ännu en dag medan han laddar sin pistol, så dyker det upp en annan man på avdelningen och gör det som Bob hela tiden drömmer om. Mannen siktar och skjuter ner person på person tills vapnet klickar. Venessa är en av de som skjutits, men inte dött. Medan mannen laddar om för att slutföra sitt jobb, så skjuter Bob helt sonika ner mannen för att rädda Venessa.

Bob blir hjälte, befordrad, och vinner genom sitt hjältedåd även Venessas hjärta.

Men detta är ingen solskenshistoria. Lyckan varar inte för evigt. Och framför allt - you can't fix a broken man...














HE WAS A QUIET MAN tappar sig rakt in i mitt blodomlopp.

Historien är mycket väl turnerad; varje händelse har en väl avvägd mothändelse som gör att den får en mycket njutbar berättarrytm som växlar mellan good news och bad news.
Storyn är mörk, men det finns nyanser i mörkret, inte minst genom en god skopa svart humor.
Och så har narrativet en bra balans där verkligheten då och då dippar ner i Bobs point of view, så att man ser den ur hans lite tvistade psyke (lite som tex Donnie Darko).

Jag har alltid gillat Christian Slater, och här gör han ett störtskönt porträtt av en tunnhårig, plågad, skör underdog. William H Macy gör, till skillnad från många av sina filmer, INTE losern (som tex THE COOLER, EDMOND, MAGNOLIA eller FARGO) utan Bobs lite okänslige boss. Och Elisha Cuthbert är mycket bra som "tjejen som lyser upp ett rum med sitt leende" som blir totalförlamad efter nedskjutningen, men som väcker upp den mentalt förlamade Bob.

Den är otroligt snyggt plåtad, har en bunch läckra specialeffekter (regissören Frank Capello har eget postprod-bolag), och överlag mycket stämningsfull scenografi och ljussättning.

Musiken drar bitvis åt Portishead-ig triphop, där vissa partier totaldomineras av en suggestiv bas - jäkligt skönt!

Hemsidan till filmen hittar man här (vanlig) och här (flash).

Här trailern till HE WAS A QUIET MAN.
Den presenterar filmen rätt väl som den independentproduktion den är, men den har undvikit den suggestiva, mörka, destruktiva ton som filmen till mångt och mycket domineras av. Men hey, de ville väl locka lite fler än oss freaks, right?...