14 september 2007

Filmer jag kanske skulle gjort eller inte #1: VACANCY

Under denna rubrik gör jag nedslag bland filmtitlar som jag varit inne och nosat på via min amerikanska manager.

Den första titeln jag tar upp är VACANCY med Kate Beckinsale och Luke Wilson. Snubben som till slut hamnade i registolen heter Nimrod Antal, en amerikan med ungerskt påbrå (gjorde prisbelönade thrillern KONTROLL).

VACANCY har ett enkelt men intrikat upplägg: ett ungt par på väg genom USA, och på väg att skiljas (pga traumat efter en sons död), hamnar på ett nedgånget motell nånstans ute i obygderna. När de sätter på en videofilm för att fördriva tiden är innehållet lika chockerande som simpelt - en våldsam misshandel i ett slutet rum som utmynnar i ett bestialiskt mord. Ännu en videofilm innehåller samma sak. Och en till.
När de betraktar filmen finner de att morden skett i samma rum där de nu befinner sig. De har hamnat i klorna på en liga som producerar snuffmovies. Om de inte pallrar sig därifrån kommer de bli huvudpersoner i nästa produktion!

Först av allt - jag gillar VACANCY skarpt trots dess simpla upplägg! Det är en produkt av skickligt hantverk. När jag fick manuset i min hand för nästan två år sedan slog det mig att det fanns potential, trots att det som sagt var en ganska förutsägbar historia. Snuff-filmer är ett tacksamt ämne (jag gillade tex filmen 8MM med Nic Cage och Peter Stormare), det är så chockerande i sin grundtanke, att döda folk på riktigt och samtidigt filma det.

Men VACANCY styrka ligger inte främst i snuffkonceptet. Det hade varit lätt att låta folk springa omkring och skrika och hugga upp varann här, och framför allt sätta ribban med en slaskig prolog á la TEXAS CHAINSAW MASSACRE (det finns faktiskt en prolog i manuset som de utelämnade, tack och lov, som utspelar sig i filmens slut där polis, brandkår och journalister surrar runt det halvt nedbrända motellet med de funna snuff-videobanden).

Men regissören Antal lägger istället krutet på att skapa en atmosfär och att göra kött och blod av huvudpersonerna. Filmens första 15-20 minuter är en lång lowkey-bilfärd där vi lär känna karaktärerna. Både Luke Wilson och Kate Beckinsale agerar mycket bra och trovärdigt, och ligger hela tiden på helt rätt intensitetsnivå av karaktärens rimliga beteende.

Jag hade ett telefonmöte med två av producenterna, Stacy Cramer och Brian Paschal. Där la de bl.a. vikt vid det faktum att de INTE ville ha 20+ -åringar utan mer mogna människor i huvudrollerna - man ska helt enkelt tro på att de har varit med om det som filmen påstår att de har. Och där har de lyckats, trots att jag trodde motsatsen om båda huvudpersonerna Wilson och Beckinsale.

Sen har filmen sina flaws. När mördarna ger sig tillkänna med meckaroveraller och fula plastmasker så blir det genast ganska ospännande, där hade de kunnat tänkt till lite mer. Och dessa agerar lite konstigt ibland - huvudpersonerna kan då och då ge sig ut på irrfärder från hotelrummet de stängt in sig i utan att the bad guys finns i närheten. En sådan här film är egentligen inte bättre än sin antagonist (tänk Freddy eller Michael Myers). Men återigen, den kommer undan mer än väl. Så länge mördarna inte är med så är det ordentligt spännande och klaustrofobiskt, man hejar på de sympatiska protagonisterna, och de lyckas hålla kvar det i princip hela vägen.

Betyget den får är en stark 3 av 5.

Se trailern för VACANCY: